Lagstadgad undervisning i ovanliga språk i farozonen
Helsingfors universitet kan förlora en stor del av finansieringen
Den lagstadgade undervisningen i ”vissa ovanliga språk och kulturer” vid Helsingfors universitet riskerar att förlora nästan 20 procent av finansieringen. Det betyder att universitetet borde ordna undervisning i kinesiska, somali, arabiska och hela hopen andra språk med mindre resurser.
– Det är inte möjligt, säger professor Pirjo Hiidenmaa, dekanus vid humanistiska fakulteten.
Det är inte heller logiskt, menar Hiidenmaa, att en regering som säger sig värna om bildning och utbildning, lovar bära globalt ansvar, satsa på lyckad integration och som ska lansera en Afrikastrategi skär i undervisningen i exempelvis språk som är stora i Nordafrika och Mellanöstern.
HU lobbar för att regeringen ska lägga tillbaka pengarna, som utgör smulor i statsbudgeten.
Anslagen för den lagstadgade undervisningen i baltiska och vissa utomeuropeiska språk vid Helsingfors universitet riskerar att strypas. Det vore kontroversiellt då regeringen säger sig värna om utbildningen, globalt ansvar och integrationen av invandrare, säger Pirjo Hiidenmaa, dekanus vid Helsingfors universitet.
Den redan begränsade utbildningen i kinesiska, japanska, somali, arabiska, lettiska, litauiska och flera andra i Finland små språk är i fara. Det står klart då regeringen enligt budgetförslaget tänker skära en halv miljon euro av specialanslaget till Helsingfors universitet, pengar som är öronmärkta för den här uppgiften. Den förra regeringen skar 200 000 euro.
– De vill knipa förskräckligt mycket, säger professor Pirjo Hiidenmaa, dekanus vid humanistiska fakulteten vid HU.
I Finland har varje universitet några lagstadgade specialuppgifter som inget annat universitet har. Undervisningsministeriet har ålagt Helsingfors universitet att ansvara för undervisningen och ordna kandidatoch magisterprogram i ”vissa ovanliga språk och kulturer”, vilket avser baltiska och vissa utomeuropeiska språk.
I gengäld får HU öronmärkta pengar för ändamålet eftersom funktionen anses viktig även om grupperna måste vara så små att verksamheten i sig är förlustbringande.
– Även om det bara är fem sex personer som studerar på de här magisterprogrammen behövs en professor och en lektor. Vi kunde undervisa fyrtio personer med samma resurser, men det vore ansvarslöst att utbilda fler än det finns jobb för, säger Hiidenmaa.
”Total överraskning”
När den allmänna finansieringen tryter kan universiteten själva se över sin verksamhet, men när staten hotar att skära i de öronmärkta anslagen för de lagstadgade specialuppgifterna går det inte för sig. Detsamma gäller undervisningen i finska som andraspråk, som behövs bland annat för smidigare integration.
Att Alexanderinstitutet och utbildningen i Rysslandsexpertis riskerar att förlora 300 000 euro innebär att slaget mot de humanistiska programmen vid HU känns ännu hårdare.
– De hotar att ta nästan en miljon ifrån oss, men vi ska fortsatt sköta samma uppgifter. Det här kommer som en total överraskning, säger Pirjo Hiidenmaa.
När Juha Sipiläs (C) regering skar mångmiljonbelopp i universitetsanslagen för fyra år sedan utbröt ett ramaskri. Inför riksdagsvalet i våras tycktes partierna tävla om vem som var mest bildnings- och utbildningsvänlig. Antti Rinnes (SDP) regering har i omgångar talat om hur den ”återupprättar hedern i bildningen”.
– Regeringen skryter med att den ger 40 miljoner extra till utbildningen, men den är väldigt tyst om vad den tar med andra handen, säger Pirjo Hiidenmaa.
Kan inte säga upp
Pirjo Hiidenmaa anser inte bara att de nedskärningar som språkundervisningen riskerar drabbas av är orättvisa, utan också att de är omotiverade när man ser på vilken slags politik Rinneregeringen vill driva.
– Regeringen lanserar en Afrikastrategi, och den säger att den vill ta globalt ansvar och att det behövs bättre integrationspolitik. Ser regeringen då inte kopplingen till behovet av undervisning i nordafrikanska språk eller modersmålsundervisning för barn med invandrarbakgrund? Eller om man ser den kopplingen, ser man inte den uppenbara kontroversen med att strunta i en del världsspråk? Och beträffande Alexanderinstitutet, behövs inte Rysslandsexperter längre?
Merparten av universitetsfinansieringen är kopplad till resultat. Det är klart att Helsingfors universitet självt kunde rädda undervisningen i de ovanliga språken, men inte utan att skära någon annanstans.
– Regeringen kan inte skära i finansieringen av våra lagstadgade uppgifter och förutsätta att vi ska upprätthålla dem med andra pengar. Minskar finansieringen måste vi säga upp en del professorer, men det kan vi inte göra utan vidare. Vi har studerande inne på programmen och de är berättigade till utbildningen, säger Hiidenmaa.
Frågan är aktuell, inte bara för att budgeten debatteras i riksdagen utan också för att alla universitet under den här veckan får säga till Undervisningsministeriet hur budgetförslaget ser ut att utfalla för dem.
– Vi har redogjort för vår uppfattning i ett ställningstagande till ministeriet. Vi hoppas att vi ska kunna påverka förslaget, säger Hiidenmaa.
Vetenskapsminister Hanna Kosonen (C) skriver i ett mejl till HBL att diskussionerna mellan ministeriet och universiteten pågår och att ett finansieringsbeslut kommer i slutet av året. Hon skriver att utmaningen är att Konstuniversitetet också ska få specialuppgifter, och att samma pott ska fördelas mellan flera universitet.
– Därför måste man pruta på finansieringsnivån för nästan alla nationella specialuppgifter i någon mån.
Kosonen tillägger att situationen är mycket god för Helsingfors universitet: HU får cirka 43 procent av hela finansieringen för nationella specialuppgifter.