Oppositionen anser att budgeten är byggd på luft
Statsbudgeten bygger på att sysselsättningsgraden höjs till 75 procent, men de flesta svar på hur det ska ske låter vänta på sig till nästa år.
I går började riksdagen behandla statsbudgeten för nästa år med debatt i plenum. Jani Mäkelä, som representerar det största oppositionspartiet Sannfinländarna, hade inte mycket gott att säga om förslaget.
– Det här budgetförslaget är storhetsvansinne, säger Mäkelä.
Enligt Mäkelä drabbar en högre bränsleskatt vanliga finländare och hjälper inte klimatet. Han anser att regeringen sänker finländarnas köpkraft. Sannfinländaren säger också att regeringen lockar både billig arbetskraft och asylsökande till Finland.
Enligt Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho behövs politik som minskar utgifterna för att de offentliga finanserna ska vara hållbara på lång sikt.
– Regeringens politik kan kallas för negativa framtidsinvesteringar, säger han.
Bygger på sysselsättningsmålet
Finansminister Mika Lintilä (C) erkänner att det finns en stor utmaning med budgeten: den bygger på att sysselsättningsgraden höjs till 75 procent. Samlingspartiet anser att det fattas tillräckliga åtgärder. Representanter från regeringen lovar att fler åtgärder kommer att presenteras efter att de har utretts noggrant. Tidigare har regeringen presenterat några åtgärder men det krävs ännu mer, vad ska presenteras först i vår.
– Hur man än närmar sig budgeten så är sysselsättningsmålet centralt. Det finns inte ett enda parti som kan ignorera det, säger Lintilä.
Underskottet är 2 miljarder euro som ska täckas med lån. Lintilä säger ändå att det är en överdrift att budgeten skulle vara oansvarig.
– Ser man på helheten så är underskottet endast 300 miljoner så stort som i budgeten för 2019.
”Pengar som inte finns”
Samlingspartiets Timo Heinonen hittar en del goda saker i regeringsprogrammet, som satsningarna på utbildning, försvar, fler poliser och på vägnätet (Sannfinländarna säger däremot att vägnätet nu tillåts förfalla). Men enligt Heinonen använder regeringen pengar som inte finns och i praktiken tas från kommande generationer.
– Samlingspartiet kan inte ge sin välsignelse åt en budget som är ansvarslös, säger Heinonen.
Regeringen håller fortfarande fast vid att man inte kommer att bortse från en enda metod för att höja sysselsättningen. Hjälpsamt nog har Samlingspartiet tagit fram 16 åtgärder för att höja sysselsättningen.
Även Sari Essayah (KD) kritiserade regeringen för en slösaktig budget i ett ekonomiskt osäkert läge. Hon anser också att högre bränsleskatter slår hårt speciellt mot glesbygden. Framför allt efterlyste hon större satsningar på äldrevård och på att få finländarna att skaffa fler barn.
– Vi hoppas att regeringen ännu kraftigare skulle ta ställning för ett barnvänligt Finland, säger Essayah.
Statsminister Antti Rinne (SDP) intygar att köpkraften inte alls kommer att sjunka. Tvärtom så ökar den för 70 procent av finländarna, speciellt för de fattigaste. Han säger också att finanspolitiken passar bra i konjunkturläget då tillväxten saktar ner.
– Vi gör svagt stimulerande finanspolitik som stöder tillväxten. Att skära ner nu skulle vara kortsiktigt, säger Rinne.
Anders Adlercreutz (SFP) lyfter bland annat upp satsningar på jämställdhet, tvåspråkighet och företagande. Han säger också att regeringen kommer att förenkla arbetskraftsinvandringen.
– Oppositionen protesterar, men ekonomin och näringslivet välkomnar beslutet, säger Adlercreutz.
Iiris Suomela (Gröna) berömmer också regeringen för satsningarna på de svagaste i samhället och på planen att bli världens första klimatneutrala samhälle. Oppositionen undrar däremot var klimatåtgärderna finns.
– Nästa år händer det, intygar Suomela.