Fysikpriset för upptäckt av exoplanet

Nobelpriset i fysik tilldelas James Peebles, Michel Mayor och Didier Queloz. Deras forskning kretsar kring teoretiska upptäckter om fysikalisk kosmologi och upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna.

Bara fem procent av materian i universum känner vi till i form av stjärnor, planeter och allt omkring oss. Resten är okänt och mörkt, vilket en av årets Nobelpristagare i fysik visat.

Två andra pristagare står för första upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna.

Kanadensaren James Peebles tilldelas priset ”för bidrag till vår förståelse av universums utveckling och jordens plats i universum” och schweizarna Michel Mayor och Didier Queloz får priset för den första upptäckten av en exoplanet i stjärnbilden Pegasus.

Peebles forskning kretsar kring det som kallas bakgrundsstrålning, den strålning som flödar från big bang..

”Vi hade fel”

Motiveringen lyder att Peebles bidragit med idéer om fysikalisk kosmologi som ”befruktade hela forskningsfältet” och hans teoretiska ramverk ligger till grund för den bild vi i dag har om universum. Hans forskning har lagt grunden till att kosmologin omvandlats, från spekulationer om världsalltet, till vetenskap.

Med sina beräkningar på bakgrundsstrålningen kunde han visa att universum består till 95 procent av okänd mörk materia och mörk energi, något som är ett mysterium och en utmaning för den moderna fysiken.

Michel Mayor och Didier Queloz kunde 1995 berätta om sin upptäckt av den allra första planeten utanför vårt solsystem, en exoplanet, i bana kring en solliknande stjärna i Vintergatan. De kunde observera planeten som fick namnet 51 Pegasi b med hjälp av specialbyggda instrument vid observatoriet HauteProvence i södra Frankrike.

Planeten är stor som Jupiter och är så nära solen att ett år inte varar mer än några dagar på jorden.

– Få hade anat att sådana planeter kunde existera. Men vi hade fel, säger Ulf Danielsson vid Kungliga vetenskapsakademien.

– Framför allt var den stora nyheten för astronomerna att planeten såg ut som den gjorde, säger Thors Hans Hansson, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien till TT.

– I och för sig hade de flesta trott att det borde finnas exoplaneter, men nu vet vi det och vi kan uppskatta hur många de är, fortsätter han.

Upptäckten inledde en ”revolution inom astronomin”. Sedan dess har över 4 000 exoplaneter hittats i Vintergatan.