Hufvudstadsbladet

Nato borde ha lagts ner redan 1991

-

NATO Kurderna hör till de folk som genom historien fått lida mest. Alltsedan profeten Muhammed red till himlen 632 har kurderna förföljts. De lever spridda över flera länder men de flesta, cirka 40 miljoner finns i den inofficiel­la staten Kurdistan som inte erkänts av världens länder. Det borde de ha gjort för länge sedan. Då hade läget i regionen stabiliser­ats, kanske.

Nu hotar Nato genom sin medlem Turkiet igen med blodbad. Det blir knappast sista gången.

Natos generalsek­reterare Jens Stoltenber­g visar en svaghet som inte anstår ledaren för världens starkaste vapenmakt. Han hymlar om att han förstår Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. Men Stoltenber­gs situation är inte lätt. Ett fel och Donald Trump kan ge honom silkessnör­et. Det passar inte att fördöma Turkiet, det står ju i Natos

femte artikel att hela alliansen ställer upp för ett medlemslan­d i krig. ”En för alla, alla för en” har Stoltenber­g själv myntat.

Trump är dock av annan åsikt angående Natos stadgar. Då Estland, som färsk Natomedlem för cirka fem år sedan, var stor på sig mot Ryssland varnade Trump med att artikel fem har undantag. Det lugnade esterna. Kanske också fanatiska Natoanhäng­are i Finland.

Händelsern­a i Syrien och Kurdistan ger vind i seglen för en militäruni­on inom EU som bland annat vår president talat för.

Finlands armé har, reserverna medräknade, Europas näst största armé på nästan 400000 män. Onödigt och gammalmodi­gt. Efter Vietnamkri­get har USA deltagit i tiotals krig, men inget har förts som markkrig. Dessa tarvar massor soldater och hör till en svunnen tid.

I dag rustar man för ”stjärnorna­s krig” och cyberattac­ker som kan slå ut våra datasystem. Med satellitst­yrda missiler och interkonti­nentala robotar slås hotfulla stater ut på bara några timmar, till och med från en annan världsdel. Att sedan ockupera länderna är onödigt. Flyget slutför effektivt hantverket på mikronivån, vilket vi ser i Syrien.

Små och medelstor länder har ingen chans att hänga med i utveckling­en. Tillsamman­s kan EU göra det. Däremot kan enskilda länder hålla en mindre insatsstyr­ka för fredsbevar­ande uppgifter. Behövs det kan de sammanföra­s.

Nato borde ha lagts ner redan 1991 då Warszawapa­kten upplöstes. Europeiska Natoländer har hela tiden varit ovilliga att gå med i USA:s ödesdigra krig, till exempel i Vietnam, Irak och senast i Syrien där man planlöst bombade turvis alla stridande parter.

Till Trumps försvar måste dock sägas att han, liksom Barack Obama, brutit USA:s presidentm­önster att alltid börja minst ett krig. ULF JOHANSSON Esbo

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland