Justitieministern försöker komma åt riktade trakasserier
Justitieminister Anna-Maja Henriksson har satt i gång ett arbete för att det ska bli lättare att komma åt riktade trakasserier. – Vi är på en mycket farlig väg om man försöker påverka domare, åklagare, journalister.
Polisstyrelsen, riksåklagaren och lagmännen vid tingsrätterna har yrkat på en lagförändring för att komma åt riktade trakasserier, det vill säga systematiska påtryckningar som har som mål att påverka målets agerande. Nyligen gick Juristförbundet ut med att behovet är stort: 40 procent av åklagarna och två tredjedelar av domarna har utsatts.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) säger att hon stödjer tanken på att fler av de brottsrubriceringar som är aktuella då det handlar om riktade trakasserier ska kunna falla under allmänt åtal.
I dag är exempelvis ärekränkning, olaga hot och spridande av information som kränker privatlivet målsägandebrott. Det innebär att en åklagare inte kan väcka åtal utan att den drabbade själv ger tillstånd och yrkar på straff. En process innebär också en ekonomisk risk.
– Vi är på en mycket farlig väg om man försöker påverka domare, åklagare, journalister genom riktade trakasserier. Det är just de som har centrala funktioner i samhället för att upprätthålla rättsstatens värderingar.
Henriksson säger att hon har satt i gång arbetet på ministeriet för att se över lagstiftningen. Enligt henne kan det vara möjligt att också andra än personer som utsätts för hoten och påtryckningarna i sin tjänsteställning omfattas.
Bland annat Juristförbundet har fört fram att den nuvarande lagstiftningen inte räcker till, utan att det behövs en skild brottsrubricering för uttryckligen riktade trakasserier. Förbundets uppfattning är ändå att mottagandet från justitieministern hittills har varit svalt.
Anna-Maja Henriksson säger nu att alla brottsrubriceringar som kan vara aktuella gås igenom, för att kartlägga om det finns behov av en ny.
– I det här skedet utesluter jag ingenting. Jag vill se bredare på hur vi kan gå vidare för att komma åt problemet.
Henriksson talade under en träff med kriminal- och rättsjournalister i går. Hon säger sig vara oroad över den hatretorik som enligt henne har ökat i samhället, och menar att förändringen är tydlig från förra gången hon var justitieminister, åren 2011–2014. Det här visar också en undersökning som publicerades nyligen.
– Jag hoppas att alla partiledarkolleger säger nej till hatretorik och också visar det i praktiken.
Henriksson säger att det finns riksdagsledamöter som är mer fokuserade på att avkriminalisera hets mot folkgrupp än motverka hatretorik.
Hon säger att risken att det finns de som går från ord till handling behöver tas på allvar. Som exempel ger hon mordet på politikern Walter Lübcke i Tyskland i somras. Han hade talat för en generös migrationspolitik och fått ta emot dödshot innan han sköts ihjäl.