Fem okända öar upptäcktes i radioaktiv miljö
Den ryska marinen har bekräftat fyndet av fem öar som tidigare legat gömda under arktiska glaciärer på Novaja Zemlja. Någon turistattraktion lär öarna inte bli. Det finns mycket radioaktivt avfall i regionen, uppger Strålsäkerhetscentralen.
Avsmältningen i Arktis bjuder på en överraskning: fem nya öar kan definitivt ritas in på världskartan sedan glaciärerna ovanpå dem smält och avslöjat deras tillvaro, skriver The Guardian.
Öarna hade tidigare synts på satellitbilder, men det var inte förrän nyligen en expedition kunde se dem med egna ögon. Därmed bekräftar den ryska marinen öarnas existens.
– Upptäckten beror främst på förändringar i isläget. Förut trodde vi att isen utgjorde delar av huvudglaciären, men avsmältning och temperaturförändringar har nu avslöjat öarna, säger Aleksandr Moisejev, viceamiral vid Rysslands nordliga flotta och expeditionsledare, på en presskonferens i Moskva.
BBC uppgav redan i somras att det var Marina Migunova, en rysk studerande på en marinakademi i S:t Petersburg, som upptäckte öarna 2016 då hon granskade satellitbilder av glaciärsmältningen på Novaja Zemlja. Migunova fick diplom för sin upptäckt och jobbar numera som oceanografisk ingenjör vid nordliga flottan.
Den minsta av de fem öarna är en liten kobbe på 900 kvadratmeter, den största mäter drygt fem hektar. Öarna ligger i Karahavet, i skärgården österom Novaja Zemljas nordö.
En radioaktiv historia
På årets expedition till Novaja Zemlja och till Frans Josefs land som ligger ännu längre norrut deltog 60 personer, inklusive civila från det ryska geografiska samfundet. Det var första gången expeditionen inte behövde isbrytare.
Den accelererande avsmältningen i Arktis har bland annat lett till att Ryssland hw ar öppnat nya militärbaser och forskningsstationer långt norrut. Men militären har i högsta grad varit närvarande i de här trakterna också förut, och bland annat därför blir de nyupptäckta öarna knappast någon turistattraktion.
Förra hösten rapporterade en rysk vetenskapsexpedition till Karahavet ”höga koncentrationer av radioaktivitet” i de smältande glaciärisarna. Expeditionens egentliga uppdrag var att undersöka om de hundratals behållare med radioaktivt avfall som den sovjetiska marinen har dumpat i havet läcker eller inte.
Barents Observer skrev då att expeditionens slutsats var att det finns goda skäl att fortsätta hålla koll på behållarna även om man preliminärt inte hade hittat strålningsläckor. Expeditionen betonade att särskilt en av behållarna på 400 meters djup kräver fortsatt tillsyn.
Strålsäkerhetscentralen (Stuk) kan inte ta ställning till hur stor miljöfaran är med tanke på radioaktiviteten i den smältande glaciärisen.
– Man måste känna till hur mycket radioaktivitet det finns i isarna, och jag vet inte om ens ryssarna själva känner till det, säger Ari-Pekka Leppänen på Stuk.
Han påpekar att radioaktiviteten på Novaja Zemlja är välkänd sedan länge i motsats till öarna som nu dykt upp. Fenomenet med radioaktivt nedfall i smältande glaciärer är undersökt på Svalbard. Radioaktiviteten kan ansamlas i damm eller andra partiklar på isen och rinna ut med smältvattnet.
Atomubåt största miljöfaran
I fallet Novaja Zemlja är det ändå omöjligt att säga något om strålningshalterna. Ari-Pekka Leppänen bedömer att behållarna som rostar på havsbottnen utgör en potentiellt större miljörisk än glaciärsmältningen.
– Traditionellt har man ansett att K-27 utgör den allra största strålningsrisken vid Novaja Zemlja, säger Leppänen om den sovjetiska atomubåt som sänktes i Karahavet 1982 på bara 33 meters djup och med 90 kilo höganrikat uran i reaktorn.
Ryska undervattensfotografier från expeditionen förra hösten visar att den pråm som sänkts med avfallsbehållarna är förstörd och att en del behållare har trillat av pråmen och spritts utmed havsbottnen, skriver nyhetsbyrån Tass.
Sovjet provsprängde 86 kärnladdningar ovanför Novaja Zemlja åren 1957–1962, de flesta ovanför sundet mellan nordön och sydön. Här sprängdes också tidernas största atombomb, den så kallade tsarbomben hösten 1961, på order av Nikita Chrusjtjov.
De flesta provsprängningar genomfördes vid sydliga vindar. Forskarna har därför hittat mest radioaktivt nedfall i de glaciärer på Novaja Zemljas nordö som nu smälter.