Åland utreder stoppad nätröstning
Experter varnar för säkerhetsrisker med internetröstning
Det åländska valet skulle bli historiskt då 1492 utlandsbosatta ålänningar hade rätt att rösta via internet.
– Vi hade förberett internetröstningen mycket noga under flera år, och haft tät kontakt med både forskare, valadministratörer och leverantörer på många håll, säger Casper Wrede, valadministratör på Åland.
Ändå gick det fel och röstningen inställdes några timmar innan den skulle inledas. Vad som hände ska nu utredas. Det gällde i stället att samla in utlandsrösterna via brev på kort varsel. Bland annat Ålandsbankens kontor i Stockholm tog emot valsedlar för att vinna tid, eftersom post från Sverige annars går som utlandspost och dirigeras via Köpenhamn. Ett trettiotal brevröster kom in den vägen.
– Den siffran säger inte så mycket, vi sammanställer fortfarande hur många brevröster vi fick in. I varje val finns brevröster som kommer för sent, säger Wrede.
Valdeltagandet på Åland blev 69,7 procent. Centern var den stora vinnaren. Partiet, som tidigare suttit i opposition, lovar nu bland annat att riva upp kommunreformen och börja utreda ett tunnelbygge till Föglö.
Valresultatet på Åland fastställdes i går. Den inställda internetröstningen kan ändå leda till att resultatet överklagas. – Det som hände har aldrig prövats juridiskt tidigare, men det var lagligt att stoppa röstningen, säger valadministratören Casper Wrede.
I vårens riksdagsval kunde man för första gången rösta per brev. På Åland har brevröstning funnits i över 30 år. På samma sätt skulle ålänningarna gå i bräschen med att införa internetröstning i höstens lagtings- och kommunalval, trots att man i en omfattande utredning på riksnivå 2017 kom fram till att en elektronisk röstning är förknippad med alltför många risker.
– I slutet av 90-talet hade vi en modern framåtriktad politiker som ville utreda internetröstning på Åland. Men det var för tidigt, det fanns inga färdiga system då, berättar Casper Wrede, valadministratör på Åland.
Tjugo år senare ansåg man tiden vara mogen, och hösten 2018 röstade lagtinget igenom en ny vallag som stegvis inför internetröstning i åländsk politik. I valet 2019 skulle internetröstningen gälla alla ålänningar bosatta utanför Åland som har hembygdsrätt och därmed rösträtt i lagtingsvalet. I valen 2023 skulle alla ålänningar rösta via internet.
Ett kontrakt skrevs med företaget Scytl som levererade både systemet och själva servicen. Tester gjordes hela sommaren. Ännu ett dygn före första röstningsdagen genomfördes en ceremoni där de fem digitala nycklarna till den elektroniska valurnan delades ut.
Men samma kväll avblåstes alltihop. Vad hände?
”Det värsta under min tid”
Casper Wrede tar emot på landskapsregeringen, ungefär en vecka efter att han mött medierna i exakt samma rum för att berätta att internetröstningen är inställd.
– Jag beklagade det som skett, men meddelade sedan att jag inte svarar på frågor under resten av dagen. Det var väldigt hektiskt och många besvikna väljare hörde av sig.
Nu gällde det att snabbt komma fram med nya lösningar för att kompensera för den uteblivna internetröstningen.
Föräldrar reste i väg till sina utlandsstuderande barn för att hämta deras rösthandlingar, Sveriges konsul föreslog att han skulle ta emot valsedlar till sin privata postbox i Stockholm eftersom de annars inte hade hunnit i tid.
Ålandsbanken involverades. Både gränsbevakningen och sjöbevakningen tillkallades och taxibåtar förvarnades. 1 492 röster stod på spel.
I dag har Casper Wrede två saker han vill klargöra.
– Att det gick som det gick var beklagligt, men inte olagligt. Internetröstning är den enda form av röstning som går att stoppa mitt i. Och: – Det fanns inga brister i systemet, det var bara saker som inte hade hunnit testas.
– Leverantören är pålitlig och har lång erfarenhet av valsystem. Vi fick de sista testresultaten samma vecka och trodde ännu att allt skulle hinna gås igenom. Det som ingen kunnat testa tidigare var kopplingen till den finländska identifieringstjänsten Suomi.fi. Men kvällen innan insåg vi att det finns för stora risker.
Är det här det värsta som hänt dig under dina år som valadministratör på Åland? – Jo, det kan man säga.
Wrede har ändå upplevt en liknande situation tidigare. I kommunalvalet 2008 testade man e-röstning i tre kommuner i Finland: Grankulla, Vichtis och Högfors. Då var Wrede på plats i Grankulla för att följa röstningen.
– I något skede insåg man att antalet röster inte stämde med andelen som röstat. Det är nog ingenting en valmyndighet tycker är trevligt.
Röstningen måste ogiltigförklaras och valet togs om i de tre kommunerna. I det åländska valet har ingen ännu överklagat valresultatet, men Wrede är noggrann med att påpeka att inget fel begåtts.
– Beslutet var enligt lagen, men hur åtgärden bedöms är inte vårt avgörande.
– Jag känner bara till att valresultatet överklagats en gång tidigare och det var på 30-talet.
Landskapsregeringen ska nu tillsätta en utredning om den inställda internetröstningen.
Stora utmaningar
År 2016 tillsatte Sipiläs regering en parlamentarisk arbetsgrupp som utredde internetröstning i Finland. Bedömningen då blev att riskerna är för stora.
Sami Lehtonen, specialforskare vid VTT, säger att det för tillfället inte finns några planer på att testa internetröstning i val.
– Sedan utredningen har regeringen inte fört frågan vidare.
Det svåraste är att kontrollera att ingen utsätts för påtryckning utifrån.
– Då det gäller personval finns det alltid folk som har ett intresse i hur man ska rösta, säger Lehtonen.
För att förebygga det har man bland annat gjort det möjligt att rösta flera gånger via internet. Endast den sista rösten räknas.
– Ett annat problem är att även om systemet tekniskt skulle fungera klanderfritt, så måste det vara klart för alla hur man röstar. Det kan du inte garantera. Med papper och penna och valfunktionärer bredvid är det lättare.
Den största utmaningen är ändå förtroendet, menar Lehtonen.
– Folk måste kunna lita på att deras röst räknas. Hur väl man litar på ett elektroniskt system går inte att uppskatta på förhand, och det kan vara avgörande.
Lehtonen är ändå inte emot internetröstning, men tycker det kunde användas i sakfrågor i stället för personval eftersom intresset att påverka resultatet då är mindre.
– I Schweiz där de har direktdemokrati röstar man ofta på frågor via internet. Det blir både svårt och dyrt att manipulera resultatet om det hela tiden röstas om något.