Vet du vad som hänt i fosterlandet?
Första gången jag minns att jag hållit ett föredrag om samer och samisk kultur var som åttaåring i Sverige. Jag, som den enda samiska eleven, undervisade min egen klass, äldre elever och mina lärare om det jag kunde. Då visste jag ännu inte att jag skulle fortsätta detta arbete genom grundskolan, gymnasiet, universitetet och arbetslivet.
Finländare vet för lite om samer påstår den europeiska kommissionen mot rasism och intolerans. För en individ kan det vara naturligt att då ställa frågan: varför är detta viktigt? Jo, eftersom majoritetsbefolkningens medvetenhet alltid har konsekvenser för minoritetsbefolkningarnas rättigheter.
Visste du till exempel att flera tusen samer ännu på 1970-talet undersöktes för att man ville veta om vi tillhörde en sämre ”ras” än finländare? Visste du att det stod i norsk lag att samer inte kan överleva moderniseringen på grund av att vår kultur är för ”primitiv” och därför måste samer assimileras och göras till norrmän? Visste du att just nu kämpar Girjas sameby mot den svenska staten i Högsta domstolen, för att säkerställa sina rättigheter som urfolk till marken de alltid bebott?
Om du inte visste är det inte ditt fel. Varken du eller jag har fått se samer korrekt representerade i skolböcker, marknadsföring, medier eller kultur. Varken du eller jag får höra på nyheterna om vad samerna tycker om oändliga planer att använda samisk mark för att gynna finländare och företag. Skillnaden mellan dig och mig är dock att på grund av denna omedvetenhet är det inte ovanligt att jag konstant måste bevisa för icke-samer att min rätt att existera som same inte respekteras i Finland.
Ibland betyder det att bli trakasserad på en årsfest, eftersom man bär samekoftan. Ibland betyder det att folk kör förbi en, skriker rasistiska saker och filmar ens reaktion. Ibland betyder det att man blir kallad ”stinkande same” i en omgivning där det påstås att rasism inte varit ett problem tidigare.
Vi har ingen statistik över den psykiska hälsan hos den samiska ungdomen, ingen statistik om hur många upplever hotfulla situationer på grund av sin etnicitet. Vi har inte ens statistik över hur många samer som identifierar sig som två- eller trespråkiga (detta eftersom vi inte kan välja flera språk som modersmål). Detta är inte bara systematisk ignorans från staten, utan även ett av de största skälen till att våra problem kan fortsätta vara osynliga. Det är majoritetens omedvetenhet som bidrar till att majoriteten inte ser systematisk rasism då det händer framför ögonen. Då kan minoriteter fortsätta lida i skuggan.
Omedvetenhet är inte individens fel, men en individ kan göra mycket för att motarbeta det. Det minoriteter behöver är inte förklaringar om att man inte visste, utan ett beslut att agera då man vet. Så, de samiska språkens vecka till ära kan man ställa frågan: hur mycket vet du om vad som skett i fosterlandet?
”Varken du eller jag har fått se samer korrekt representerade i skolböcker, marknadsföring, medier eller kultur.”