Våra utsläpp försvinner inte
Vi vill så gärna kunna fortsätta konsumera och resa som vi gör, det är därför idén om klimatkompensation är så lättsåld. Men våra utsläpp försvinner inte. Så säger Maria Johansson, ekolog på Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet till tidningen Omvärlden, som i en artikel nyligen redovisar sin granskning av den kompensation som myndigheter och företag i Sverige nu för tiden lägger ner stora summor på.
Systemet med att sälja och köpa utsläppsrättigheter konstruerades för tjugo år sedan i samband med Kyotoprotokollet. Tanken var att marknadskrafterna skulle lägga allt till rätta med de pengar som utsläppshandeln genererade. Ett företag som inte kan eller vill få ner sina utsläpp kan köpa större utsläppsrättigheter från en firma som specialiserat sig på sådant. Privatpersoner kan också kompensera sina flygresor på liknande sätt. Om man flyger trots att flygandet orsakar stora utsläpp kan man ”kompensera” genom att betala till alternativa verksamheter som produktion av vindkraft eller produktion av biomassa i Indien.
Det är redan länge sedan, men jag minns att jag reagerade med stor skepsis på det där. Flyget som man flyger med släpper ut lika mycket oberoende av om jag betalar extra eller inte. Och den åtgärd som eventuellt kommer av mina pengar som betalades till Indien eller nån annanstans tar inte bort flygets utsläpp. En jämförelse med avlatshandeln på medeltiden ligger nära tillhands; den syndiga människan kunde köpa avlatsbrev och på så vis förkorta antalet år som man skulle få vistas i skärselden på grund av de synder man gjort sig skyldig till.
Att betala för att kompensera miljöskadan minskar den ”flygskam” som man annars känner.
Tidningen Omvärlden redovisar flera exempel på att de alternativa energiprojekt som pengarna går till inte är helt oproblematiska – träd som planterats för att binda CO2 höggs ner när man upptäckte guld och diamanter på området och vindkraftsparker har byggts på mark som företagen lurat av lokalbefolkningen till underpriser. Och flygandet har inte minskat utan bara ökat, enligt Chalmers ökade svenskarnas flygresor med 130 procent från 1990 till 2014.
Om man vill göra något för miljön borde man alltså förändra sitt beteende – till exempel flyga mindre. Företag och myndigheter skulle kunna prioritera digitala möten och privatpersoner kan välja att semestra på närmare håll i stället för att flyga till varmare länder tvärs över jordklotet.