Hanken firar med nya hedersdoktorer
Satsningar på kreativitet och digitala färdigheter är viktiga för att göra studenterna redo för framtidens arbetsmarknad. Det säger Hankens styrelseordförande Jannica Fagerholm, hedersdoktor i dag.
110-årsjubilerande Svenska handelshögskolan firar stort i dag med promotion av 47 doktorer och 10 hedersdoktorer. En av dem är styrelseordförande Jannica Fagerholm. Hon är nöjd med Hankens internationella inriktning.
110-årsjubilerande Svenska handelshögskolan firar stort i dag med promotion av 47 doktorer och 10 hedersdoktorer. En av hedersdoktorerna är Hankens styrelseordförande Jannica Fagerholm. Hon har suttit i Hankens styrelse sedan 2010 och tog vid årsskiftet över ordförandeklubban efter Björn Wahlroos.
– Det är en stor upplevelse att bli kallad till hedersdoktor. Jag är glad över att ha haft möjlighet att lägga ner tid och arbete på Hanken eftersom det är mycket givande. Jag är också glad över att allt det arbete som nuvarande och tidigare styrelser, forskare, personal, donatorer och alumner utfört bär frukt. Vi kan vara stolta över vårt Hanken.
Fagerholm säger att handelshögskolan på det hela taget mår bra. Hanken hör till den ena procent av världens handelshögskolor som har en så kallad triple crown-ackreditering – ett sorts kvalitetsmått – vilket placerar Hanken bland eliten av världens handelshögskolor.
De senaste tio åren har finansieringen av verksamheten krävt stor aktivitet av landets högskolor, inte minst efter den förra regeringens nedskärningar. Trots att staten åter satsar mer är det långt kvar innan hålen efter nedskärningarna har fyllts.
Det här betyder enligt Fagerholm att privata donationer blivit en bestående del av universitetens ekonomi.
– Regeringens mål är att 40 procent av varje årskull ska ha en högskoleexamen, vilket är ett OECD-genomsnitt. Här ligger Finland klart efter, trots att vi själva tror att vi är ett högt utbildat folk. Om vi ska nå målet och behålla vår konkurrenskraft måste privatpersoner och stiftelser hjälpa till.
Att medlen är knappa leder enligt Fagerholm till att beslutsfattarna allt mer tvingas fundera över
vart resurserna riktas, var det behövs högskoleutbildad arbetskraft och vem som får jobben.
– Det finns områden i samhället där vi måste utbilda fler, som inom vården, men också för näringslivets
behov. Efterfrågan på ekonomer kommer inte att minska förutsatt att vi utbildar för rätta färdigheter.
Överlag klarar sig Hanken-ekonomer mycket bra på arbetsmarknaden. Men arbetslivet förändras och Fagerholm konstaterar att det i framtiden kommer att finnas saker som inte är lika viktiga som när hon själv studerade på Hanken och lärde sig göra bokföring för hand – något som hon i och för sig haft stor nytta av.
Framgångsrika kampanjer
Hanken genomför nu sin tredje stora kampanj för medelinsamling, Hanken 110, som fortsätter en bit in på nästa år. Tidigare kampanjer Hanken 100 och Hanken returns, genomfördes 2009–2011 respektive 2014–2017, och har varit framgångsrika.
Sett till antalet donatorer är majoriteten Hanken-alumner, det vill säga utexaminerade tidigare hankeiter. De riktigt stora bidragen kommer i regel från till exempel stiftelser, även om också flera privatpersoner och företag varit mycket generösa mot högskolan under årens lopp.
– Vi har betonat att varje euro
räknas. Det handlar inte enbart om summan, utan också om hur brett nätverket är. Engagemanget bland alumnerna är jättestarkt.
Hanken har numera en aktiv portföljförvaltning och ett placeringsutskott med externa medlemmar som alla jobbar professionellt med kapitalförvaltning. De drar upp riktlinjerna, men den dagliga förvaltningen sköts av utomstående förvaltare.
I portföljen, värd nästan 150 miljoner euro, ingår de egna fastigheterna i Tölö och i Vasa, samt en del ränteplaceringar. Resten är aktieplaceringar i finländska börsbolag och i fonder globalt. Man håller också på att bygga upp en så kallad private equity-portfölj med onoterade bolag.
Kapitalet rörs inte, utan enbart en del av avkastningen tas för att täcka bortfallet från den statliga finansieringen.
– Hittills har det fungerat, men i och med en ny finansieringsmodell 2021 håller det inte längre. Då måste vi ha ett större kapital.
Inom ramen för insamlingen Hanken 110 görs specialsatsningar på att utveckla studiemiljön, digitalisering i undervisningen och kreativitet i inlärningen. Enligt Fagerholm är det nödvändiga satsningar med tanke på framtidens arbetsmarknad.
– Traditionellt har man sagt att en universitets- och högskoleutbildning ska ge analytiskt tänkande, metodologiska färdigheter och problemlösningsförmåga. Vi anser att kreativitet och digitala färdigheter är så viktigt att också det måste in i utbildningen.
Också i fastigheterna försöker man skapa miljöer som inbjuder till kreativitet.
Hållbarhet och ansvar är enligt Fagerholm andra viktiga fokusområden, som ingår i den strategi som nu uppdateras.
– Det är viktigt att utbilda studenter med de här värderingarna i ryggraden när de går ut i samhället och näringslivet.
Internationell inriktning
Hanken har en stark internationell inriktning. Varje student ska under studietiden tillbringa en termin utomlands, vilket man enligt Fagerholm inte tänker ge avkall på.
– Vi tror benhårt på att våra studenter måste ha färdigheter att klara sig internationellt.
I dag kommer också många utländska studenter till Hanken och enligt Fagerholm ska man satsa ännu mer på den biten. Målet är att de ska stanna kvar i det finländska näringslivet, vilket kräver goda relationer till företagen.
– Det är illa om vi lockar hit studenter som sedan inte får jobb och flyttar härifrån. Det är jätteviktigt att de ska känna sig välkomna i Finland också när utbildningen är avslutad och vilja stanna kvar här.