S:t Karins svenskast i finska Finland
S:t Karins är den finskspråkiga kommun som har flest invånare med svenska som modersmål. HBL:s granskning visar att tillväxten av svenskspråkiga är speciellt stark i Träskända.
S:t Karins utanför Åbo drar ifrån som etta när man ser på hur många svenskspråkiga som bor i Finlands kommuner där finskan gäller som enda förvaltningsspråk.
I slutet av 2018 hade 1 500 personer svenska som modersmål i S:t Karins. På fem år har antalet ökat med hela 12 procent. Ökningen beror antagligen på att allt fler väljer att bosätta sig i de stora städerna eller i deras omedelbara närhet.
Tammerfors som kommer in på andra plats kan ändå kan kalla sig för Finlands största svenskspråkiga språkö. I motsats till S:t Karins gränsar inte Tammerfors till någon tvåspråkig kommun.
Antalet svenskspråkiga i Finlands tredje största stad Tammerfors är cirka 1 300, vilket är en ökning på kring 8 procent på fem år.
Räknar man dessutom in personer med svenska som modersmål i hela Tammerforsregionen stiger antalet mot 2 000. Då omfattas också kommuner som Birkala, Nokia, Kangasala, Lempäälä, Orivesi och Ylöjärvi.
Flera tusen i finska Mellannyland
I följande grupp av kommuner finns flera kranskommuner till Helsingforsregionen.
Tusby norr om Vanda kommer in på en tredje plats med 600 personer med svenska som modersmål.
Även i de närliggande mellannyländska kommunerna är den svenskspråkiga närvaron tydlig. Nurmijärvi, Vichtis, Kervo och Träskända har alla kring 500 svenskspråkiga invånare var.
Anmärkningsvärt är att de svenskspråkiga i Träskända har ökat med nästan 30 procent på bara
fem år, till 450 personer. Det beror antagligen på att befolkningstillväxten varit stark i Träskända också i övrigt.
De mellannyländska kommunerna har större svenskspråkig befolkning än små tvåspråkiga kommuner som Pyttis, Kaskö och Mörskom.
Salo i Egentliga Finland kommer in på fjärde plats bland de enspråkigt finska kommunerna med knappa 600 personer med svenska som modersmål.
Andra språköar i samma klass är Kotka, Uleåborg, Björneborg och Lahtis.
I dem ökar antalet svenskspråkiga i Uleåborg och Lahtis, medan Kotka ser en minskning och Björneborg håller ställningarna.