En ort, två olika namn

● alla ortnamn är inte översatta rakt av, utan på en del orter har det svenska och det finska namnet kommit till på helt olika sätt och under olika tider. Här är några exempel ur boken suomalainen paikannimikirja:

Grankulla – Kauniainen.

● Grankulla är ett naturnamn, som syftar på kullen med granar. På 1920-talet önskade en grupp finskspråkiga Grankullabor ett finskspråkigt namn och en kort tid användes kuusisto. 1928 fick Grankulla järnvägsstation det finska namnet kauniaisten asema, efter kaunias gård som fanns på orten.

Hagalund – Tapiola.

● Byarna otnäs och Björnvik delades i början av 1800-talet upp i två gårdar, otnäs gård och Hagalunds gård, den senare fick sitt namn konstruerat senast år 1818. Det nya, finskspråkiga namnet tapiola gavs 1953 då den moderna trädgårdsstaden byggdes, namnet fick inspiration från kalevala.

Busholmen – Jätkäsaari.

● Busholmen var namnet på en liten holme söder om Helsingfors, som till följd av landhöjning och markarbeten har vuxit ihop med staden. Under en tid trodde man att bus syftade på sjöbusar som höll till i hamnen, men namnet kan också härstamma från det fornsvenska ordet buza som är en fartygstyp. ortnamnet Jätkäsaari togs i bruk 1928.

● ordlistan svenska ortnamn i Finland är numera digital och ligger på adressen www.sprakinstitutet.fi/sv. Där finns också mycket annan information om det svenska språket, som ordböcker, språkvård och dialektordböcker över folkmål på olika håll i svenskfinland.