Det är så lätt och tryggt att sitta bakom någon skärm och skriva något elakt. Men i det verkliga livet är det få som vill eller vågar stå för de åsikterna. Då backar de.
Det var omkring 200 andra som ville vara Sana i den norska tv-serien Skam. Iman Meskini knep rollen. Nu har hon gett ut en bok om livet som ung muslimsk kvinna i det norska samhället.
Iman Meskini, som nyligen gett ut en bok om livet som ung muslimsk kvinna i det norska samhället.
– Jag heter inte ”Sana från Skam”. Jag heter Iman Meskini.
På fredagsförmiddagen besökte hon Karis svenska högstadium och mötte där niondeklassarna. Besöket var en del av Bokkalasets program i Ekenäs.
I den norska tv-serien Skam, som visades 2015–2017, spelade Iman Meskini karaktären Sana, en stark och självständig muslimsk tjej.
– Jag hade aldrig tidigare sett en karaktär som Sana på norsk tv, säger hon och förklarar att det fick henne att vilja ha rollen.
Instagramtråden blev en bok
För knappt två år sedan gjorde Iman Meskini frivillig militärtjänst i Norge. Att vara i militären som ung muslimsk tjej med hijab ledde till en viss ensamhet, utanförskap och många identitetsfrågor. En novembernatt när hon egentligen borde ha sovit ställde hon tre frågor på sitt Instagramkonto: Varför har muslimska kvinnor hijab? Varför ser folk på hijaben som förtryckande? Känns den förtryckande för dem som bär den? Inlägget fick flera hundra svar. De som senare blev en bok.
I boken #minhistorieminmening finns ett bearbetat urval av svaren. De ger en insyn i unga muslimers syn på sig själva och sin plats i det moderna samhället.
Med hijaben kom frågorna
Iman Meskini gick på årskurs fem när hon tog beslutet att använda hijab. Hon betonar att valet helt och hållet var hennes.
– Jag såg upp till min mamma som hade hijab och ville vara som hon var. Hon var min förebild.
Med hijaben blev Iman Meskini genast annorlunda och med den kom också alla nya frågor, som många gånger var fördomsfulla.
– Hade pappa tvingat mig till att ha den? Är han snäll? Har mamma något jobb? Varför har du hijab? Jag fick frågor ingen annan fick, säger hon.
För henne är islam en livsstil som definierar vem hon är. – Jag tror på en gud och jag ber. Att dagligen ägna tid åt att be ger henne ett lugnt avbrott i en annars ganska stressig vardag. Bönestunden ger henne ro och tid att reflek
tera över det viktiga och värdefulla i livet.
– Det handlar om att tänka i större bilder, att känna efter vad jag är tacksam över och hur jag kan vara en god människa.
Hatiska kommentarer
Iman Meskini har omkring 650 000 följare på Instagram och tonen i både hennes inlägg och i kommentarsflödet är positiv. Hon är medveten om att de som följer henne gillar henne. I olika mediers kommentarer kan tonen vara betydligt negativare, och också hatiska. Men hon har lärt sig att inte alls läsa dem.
– Det är svårt att inte ta det personligt. Därför har jag slutat läsa.
Det fanns också en del negativa svar i Instagramtråden #minhistorieminmening, men förvånansvärt få. När hon samlade material till boken tog hon kontakt med alla som svarat för att fråga om hon fick använda svaren i boken. De som hade svarat negativt ville inte vara med i boken.
– Det är så lätt och tryggt att sitta bakom någon skärm och skriva något elakt. Men i det verkliga livet är det få som vill eller vågar stå för de åsikterna. Då backar de. Det är en hård kultur på nätet.
”Jag är den jag är”
Iman Meskini har blivit en förebild som speglar mångfalden i det norska samhället och en symbol för dem som känner att de lever i mitten av två kulturer. Men för henne är det viktigt att fortsätta vara den hon är.
– Jag låter det inte påverka mig. Jag är den jag är.
Den person som fortsättningsvis är hennes förebild och inspirationskälla är hennes mamma. Hon konverterade till islam för trettio år sedan. Hon läste mycket om islam och tog ett självständigt beslut om att bära hijab – något som var ganska kontroversiellt och sällsynt då.
– Min mammas historia är inspirerande. Hon är så stark och tuff.
Iman Meskini talar varmt och kärleksfullt om sin mammas förmåga att diskutera, samtala, rådgöra och uppfostra på ett sätt som fått henne och hennes fyra syskon att bli självständiga och starka personer.
– Hon kan alltid förklara och motivera. Hon ger två alternativ, men säger att det är upp till oss vad vi väljer.
Som exempel ger hon de diskussioner hon fört med sin mamma om varför muslimer inte dricker alkohol.
– Pappa sa alltid bara att ”det är så”. Mamma kunde förklara hur alkohol påverkar kroppen och själen. Hon kan alltid ge ett sammanhang och en mening till allt.
Vill jobba med människor
När Iman Meskini fick rollen som Sana i Skam hade hon ingen erfarenhet som skådespelare. Men hon tog chansen att visa hur det är att vara en muslimsk tjej i det norska samhället. Några år senare tog hon chansen att ge ut en bok med samma tema.
Vad hon vill göra i framtiden vet hon inte.
– Men jag vet att jag vill jobba med människor. Jag är mycket engagerad i ungdomar och i hur de mår. De är framtiden, de är viktiga. Men det är svårt att vara ung i dag med så många krav och så mycket press från olika håll.
❞ Jag såg upp till min mamma som hade hijab och ville vara som hon var. Hon var min förebild. Men med hijaben kom också alla nya frågor, som många gånger var fördomsfulla. Hade pappa tvingat mig till att ha den?
Iman Meskini