Satsar vi på kärnkraft hittar råttorna ett hem
ENERGI Leena Kurikka (HBL Debatt 4.11) målar upp ett vindkraftsskräckscenario som helt säkert många tyskar, danskar med flera skulle skaka på huvudet åt. Välplanerade vindkraftsparker fungerar i många länder på ett helt acceptabelt sätt.
Dessvärre medför all energiproduktion olägenheter. De flesta torde väl i dag vara ense om att klimatförändringen tvingar oss att ge upp kolkraften. Kärnkraften är både för dyr och för riskfylld för att kunna byggas ut i stor skala.
Till och med i Frankrike, atomernas förlovade land, är kärnkraften krisdrabbad. I Flamanville bygger man en reaktor av samma typ som Olkiluoto 3. Den franska regeringen har riktat kraftig kritik mot Flamanville-bygget. Aktievärdet för företaget EDF, som till största delen är statsägt och som ansvarar för bygget, har sjunkit med drygt 30 procent det här året. Den franska regeringen ifrågasätter i en färsk studie EDF:s kapacitet att bygga kärnkraftverk.
Innan landet kan besluta om några nya kärnkraftverk skall byggas kräver finansminister Bruno Le Maire nu en aktionsplan för hur kärnkraftsindustrins know-how skall återuppbyggas. I Storbritannien håller EDF:s kärnkraftsbygge Hinkley Point på att gå samma öde till mötes som Olkiluoto och Flamanville.
Råttorna försvinner med vindkraften, men hittar kanske ett nytt hem. I Pyhäjoki där Fennovoima vill bygga en rysk reaktor på Hanhikiviudden drabbas hela biotoper. Trots att projektet fortfarande saknar byggtillstånd har hela udden redan skalats bar. På udden fanns värdefulla naturområden skyddade av skogslagen, av Metsos skogsbiodiversitetsprogram, Natura 2000-områden, det vill säga ett EU-nätverk för att skydda biodiversitet, habitat som täcks av naturskyddslagen, nationellt värdefulla bergområden och Finiba-fågelområden som är underställda ett så kallat speciellt internationellt ansvar.
Norra Österbottens miljöcentral beskrev udden i november 2009 så här: ”Utforskningen av naturtyperna i Hanhikivi visar att området är i särklass mångsidigt när det gäller hotade naturtyper. Praktiskt taget hela udden är täckt av sådana naturtyper. Den är också representativ för hotade successionskedjor i skogar vid landhöjningskuster.”
Udden hyste drygt 250 växtarter och över 200 fågelarter och sedan urminnes tid har Hanhikivi-udden varit en huvudanhalt för exceptionellt stora flyttfågelskaror.
Vid FN:s biodiversitetskonferens i Egypten 2018 klassificerades Bottniska viken som ett av nio ekologiskt och biologiskt signifikanta marina områden i Östersjön.
Återstår alltså förnybara energikällor. I den nyligen publicerade IEA-rapporten (International Energy Agency),” Förnybar Energi 2019”, förutspås en ökning på 50 pro
❞ Till och med i Frankrike, atomernas förlovade land, är kärnkraften krisdrabbad.
cent under de nästa sex åren. 85 procent vind och sol, resten vatten och biomassa. Enligt rapporten kunde havsbaserad vindkraft producera elva gånger mer elektricitet än världen behöver och ge upphov till investeringar för en biljon dollar fram till 2040. Finland har utmärkta vindförhållanden för havsbaserad vindkraft i Bottniska viken.
Finland har dessvärre satsat på fel häst beträffande energiproduktionen. Som högteknologiskt land kunde vi ha varit föregångare för elproduktion med vind och biomassa, i stället har vi satsat tio miljarder euro på Olkiluoto 3-fiaskot och nästa katastrofprojekt blir, om inte Finlands regering tar sitt förnuft till fånga, Fennovoima/Rosatoms kärnkraftsspektakel i Pyhäjoki.
Finland är ett högteknologiskt land och skall som det första i världen inom kort börja begrava radioaktivt avfall, ett avfall som kommer att stråla i hundratusentals år i berggrunden och högst sannolikt så småningom även utom berggrunden i Olkiluoto. Kanske kunde vi i stället för förnybar energi, som råttorna inte gillar, satsa på att bli världens sopstation för kärnavfall. Råttorna lär ju stortrivas och frodas i områden med radioaktiv strålning!
Enligt Jukka Laaksonen, tidigare generaldirektör för Finlands Strålsäkerhetscentral, numera chef för det ryska kärnkrafts- och kärnvapenföretaget Rosatom Overseas, finns det i så gott som varje kommun i Finland en lämplig plats för slutlagring av kärnavfall.
Råttorna blir inte hemlösa!