Katastrofläge i Sydney – miljonstaden hotas av elden
Fler än 300 terrängbränder rasade längs den australiska östkusten i går. Katastrofläget har lett till en hätsk politisk debatt om människors klimatpåverkan. Än är närmaste brand tio kilometer bort, men Sydneybon Susanne Marshall vet att lågorna kommer all
Bilderna på bolmande rök och utbrända svarta fält dominerar nyheterna på australisk tv. Sommaren har snart anlänt och med det en brandsäsong som i år fått en dramatisk start. Terrängbränder är vanliga i Australien, men skillnaden den här gången är att även utkanterna av storstäder som Sydney hotas. Ett katastrofläge är utlyst i femmiljonersstaden, det första sedan en ny varningsskala infördes för tio år sedan.
Invånarna uppmanas att börja planera för det värsta eftersom bränderna, om de kommer närmare staden, kommer att vara svåra att få stopp på.
– Jag har varit här i tolv år och aldrig varit med om en sådan här katastrofvarning, nödläge utlyst i hela delstaten, säger Karl Froh som bor iu Sydneyförorten Roseville.
En bit söderut, i förorten Lane Cove bor Susanne Marshall:
– Det var ganska glest på kontoret i dag. Många som bor i närheten av grönområdena vill jobba hemifrån för att kunna hålla koll på läget.
När bränderna började härja infann sig ingen oro, säger hon. Först när hon nåddes av nyheten om bränder i Turramurra, som ligger drygt tio kilometer norr om Lane Cove, kom någon sorts krisinsikt.
– Jag vet hur det ser ut där uppe och det är precis som här, med parker och grönområden mitt i bostadsområdet. Och när jag tittar ut från min balkong är träd det enda jag ser.
”Otroligt farligt”
För fjorton av de hundratals bränderna i delstaterna New South Wales och Queensland har nödläge utlysts. Terrängen är snustorr, och myndigheterna varnar för att när vinden tar fart kan glöd färdas långt och snabbt. Läget förvärras av att ytterligare värme och vindar väntas – inte förrän på söndag förutspås regn i Sydney.
Räddningstjänstens chef Shane Fitzsimmons säger att arbetet att få bränderna under kontroll är enormt, rapporterar Reuters.
– Vi har lång väg kvar innan vi är nöjda med läget, framför allt i norra New South Wales med tanke på den enorma storleken på bränderna som fortfarande pågår.
Premiärminister Scott Morrison beskriver läget som ”otroligt farligt”. November motsvarar norra halvklotets maj, så den varma säsongen har knappt börjat. Och redan varnar Fitzsimmons enligt medier att situationen är så extrem att ”om en brand börjar och får fäste, så kommer vi inte att kunna stoppa den”.
Som en säkerhetsåtgärd släpper räddningstjänsten brandskyddsmedel från flygplan över vissa egendomar nära de värst drabbade brandområdena norr om Sydney.
Hundratals hem har förstörts
I New South Wales är över 500 skolor stängda som en försiktighetsåtgärd. Några av de skolor som öppnade i går fick under dagen, när brandläget snabbt skiftade, evakueras.
I förra veckan omkom tre personer och hundratals hus förstördes i New South Wales. Bara under gårdagen har ytterligare fler än tio hem förstörts. För en del samhällen i delstatens norra delar varnar myndigheterna att det är för sent att evakuera – alla flyktvägar är för farliga. Om lågorna når exempelvis Emmaville i norra New South Wales råds invånarna att söka säkerhet på sjukhuset i staden, enligt mediebolaget ABC.
Så dramatiskt är det inte i Sydney. Men många är ändå redo.
– Jag har kollat att det finns bensin i tanken, att vi har vatten. Jag börjar förbereda mig, säger Karl Froh.
Brandkatastrofen har blottat den klyfta som finns mellan stad och landsbygd, enligt Susanne Marshall. Invånare i storstäder som Sydney eller Melbourne är ofta förskonade från brandsäsongens infernon.
I år är det annorlunda. Torkan och de restriktioner kring bevattning som följt i dess fotspår har ytterligare påmint om hur klimatförändringarna kan slå mot hela det australiska samhället.
– En brandman sade i tv att det här handlar om klimatförändringen, punkt slut. Jag tror att ju fler experter som får massmedialt utrymme gör att desto fler accepterar att klimatförändringen inte är påhittad, säger Marshall.
I medier har Gröna partiet tagit tillfället i akt och påpekat hur det är australierna själva som bidragit till brandkatastrofen. Anklagelserna mot regeringen, som bland annat kallats för mordbrännare, har dock hittills viftats bort som ett sätt att plocka politiska poänger.
Oavsett hur långvariga bränderna blir tror Marshall inte att de stannar länge i Sydneybornas medvetande. Stortstadslivet innebär till viss del att vara avskärmad, säger hon och nämner hur hon själv under värmeböljor förflyttat sig mellan svala rum med luftkonditionering.
– Man blir väl blasé. Jag tror att många bara rycker på axlarna, ger upp och tycker att det är någon annan som ska lösa klimatet. Sedan sätter man på luftkonditioneringen.