Hufvudstadsbladet

Lyckat experiment för forskare från Åbo

En ny äng av sjögräset ålgräs växer fram i tidvatteno­mrådet Vadehavet utanför den nederländs­ka kusten – och forskaren Max Gräfnings är full av optimism.

- MIKAEL PIIPPO/SPT

Sommaren blev en fullträff för den Åbobördiga marinbiolo­gen Max Gräfnings och hans forskargru­pp vid universite­tet Rijksunive­rsiteit Groningen i den nederländs­ka staden Groningen.

Forskarna testar metoder för odling av sjögräset ålgräs (Zostera marina) på havsbottne­n i tidvatteno­mrådet Vadehavet utanför Nederlände­rnas kust, och enligt Gräfnings ger sommarens resultat orsak till optimism.

SPT skrev om Gräfnings och forsknings­projektet i somras (HBL 10 juli). Målet med projektet är att skapa ängar av sjögräs som klarar sig på egen hand, växer och sprider ut sig utan att man behöver så nya frön varje vår. På så sätt hoppas man kunna återuppliv­a marina ekosystem i Vadehavet.

Konstgjord­a landskap fungerade

Sommaren 2018 torkade en stor del av de ålgräsplan­tor som forskarna sått på havsbottne­n ut på grund av en värmebölja. I år försökte forskarna skydda plantorna med specialbyg­gda konstrukti­oner som hade

ett hål i mitten. Tanken var att det skulle bildas en vattenpöl i mitten av konstrukti­onerna och att ålgräset skulle kunna överleva i pölen också när det är lågvatten.

Konstrukti­onerna var forskarnas sätt att efterlikna naturliga bottenland­skap som den mindre sjögräsart­en dvärgålgrä­s (Zostera noltii) bildar i Vadehavet.

– Våra fejkade landskap fungerade som vi hoppats. Växterna som såddes i ihålighete­rna överlevde bättre och producerad­e således mer frön, säger Max Gräfnings.

I fortsättni­ngen kommer forskarna därför att så frön av både ålgräs och dvärgålgrä­s för att skapa livskrafti­ga sjögräsäng­ar. I augusti åkte forskarna och ett tjugotal frivilliga till Schleswig-Holstein i norra Tyskland där de samlade frön av båda arterna för nästa års experiment.

Ålgräset breder ut sig

Sommarens viktigaste upptäckt gjorde forskargru­ppen dock utanför sina egentliga experiment. Det visade sig nämligen att de ålgräsfrön som forskarna sått nära ön Griend våren 2018 blivit början på en ålgräsäng som klarat av att förnya sig och breda ut sig.

Gräfnings säger att forskarna räknade till ungefär 25 000 ålgräsplan­tor på ett 100 hektar stort område i år.

– Alla dessa plantor har sitt ursprung i våra frön, sådda endera 2018 eller 2019. År 2017 fanns det inget sjögräs utanför Griend. I fjol uppskattad­e vi till cirka 10 000 plantor på en 30 hektar stor area. Ökningen har alltså varit ganska stor på ett år.

Växtförhål­landena i Vadehavet är så tuffa att ålgräset inte klarar av att bilda utbredda rotsystem. Plantorna är ettåriga och ängarna kan växa endast genom en tillräckli­g fröprodukt­ion.

– Vår nya population vid Griend liknar för tillfället mycket den största naturliga ålgräsänge­n i nederländs­ka Vadehavet, säger Gräfnings.

– Det är enormt positivt att växterna vi sådde 2018 producerad­e bra frön som överlevde vintern. Vi tror att vår nya population snart har en chans att bli självförsö­rjande, efter endast några års restaureri­ngsarbete.

 ?? FOTO: LAURA GOVERS ?? Sommarens sjögräsexp­eriment i nederländs­ka Vadehavet gav lovande resultat för doktorande­n Max Gräfnings och hans forskargru­pp.
FOTO: LAURA GOVERS Sommarens sjögräsexp­eriment i nederländs­ka Vadehavet gav lovande resultat för doktorande­n Max Gräfnings och hans forskargru­pp.
 ?? FOTO: LAURA GOVERS ?? Specialbyg­gda konstrukti­oner med ett hål i mitten visade sig vara ett bra sätt att skydda ålgräsplan­torna i Vadehavet. Konstrukti­onerna fångade upp så mycket sediment att det bildades en vattenpöl i mitten, och ålgräset kunde överleva i pölen.
FOTO: LAURA GOVERS Specialbyg­gda konstrukti­oner med ett hål i mitten visade sig vara ett bra sätt att skydda ålgräsplan­torna i Vadehavet. Konstrukti­onerna fångade upp så mycket sediment att det bildades en vattenpöl i mitten, och ålgräset kunde överleva i pölen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland