Har alla forskare bytt ut sin doktorshatt mot en foliehatt?
Simsalabim! Plötsligt hittas världens bästa matbutik i en pytteliten nyländsk stad i pyttelilla Finland. Köpmannens livsfilosofi är helt i linje med butikens berömda sushi. Här några valda bitar.
5G Vi anser att HBL:s ledarskribent, Torsten Fagerholm i sin analys (6.11) Fem 5G-myter – eller mobillexikon för dumskallar uppvisar både okunskap och dåligt omdöme då han beskriver de personer som är tveksamma till säkerheten visavi mobilstrålning och 5G som foliehattbeprydda personer med samma bakgrund som vaccinationsmotståndarna.
Till en början kunde Fagerholm bekanta sig med forskarnas och läkarnas sammanfattning av 5G-strålningen i www.5gappeal.eu samt www.EMFScientist.org. Fagerholm kunde räkna hur många professorer och disputerade forskare som finns bland undertecknarna. Har de alla bytt ut sin doktorshatt mot en foliehatt?
I decembernumret 2018 av www.thelancet.com/planetary-health finns en översiktsartikel vars slutsats löd enligt följande: De tunga vetenskapliga forskningsresultaten motbevisar de ofta förekommande påståendena att spridning av trådlös teknologi inte innebär någon hälsorisk vid användning av radiofrekvenser som inte förorsakar någon värmebildning. Författarna representerar Oceania Radiofrequency Scientific Advisory Association, en rådgivande vetenskaplig sammanslutning när det gäller påverkan av radiovågsfrekvenser. Dessa forskare har samlat referentgranskade strålningsundersökningar till ett omfattande onlinebibliotek.
Den vetenskapliga tidskriften Scientific American publicerade (17.10) en diger översiktsartikel om 5G-problem. Artikeln är skriven av Joel M Moskowitz, professor för School of Public Health vid universitetet i Kalifornien, Berkeley. Artikeln omkullkastar Fagerholms argument varav det mest föråldrade påståendet är att den icke-joniserande mobilstrålningen skulle vara helt ofarlig ifråga om uppkomsten av skador på arvsmassans DNA.
Vid stort upplagda NTPstudier i USA kunde man konstatera klara skador i försöksdjurens DNA och hos försöksråttorna utvecklades elakartade tumörer i hjärtat och hjärnan trots att strålningen man utsatte försöksdjuren med var densamma som människan erhåller då hen använder mobiltelefonen direkt mot örat eller kroppen. Alla de viktigaste resultaten i undersökningen kunde verifieras vid studier som utfördes vid Ramazzini-institutet i Italien.
❞ Varför utsätts vi vanliga medborgare helt urskiljningslöst för denna strålning i en situation då det inte finns adekvat oberoende forskning kring 5G?
Den omständighet att mobilstrålningen klassats endast som ”möjligen cancerframkallande” har väckt starka protester hos de forskare som undertecknat ovanstående appeller. Många av forskarna har krävt att mobilstrålningen skulle klassas som ”sannolikt cancerframkallande”. I november 2018 krävde fyra forskare från folkhälsoinstitutet vid universiteten i Toronto och Rutgers, universitetet i Jerusalem samt Environmental Health Trust, att mobilstrålningen skulle klassas som högsta graden av cancerframkallande ämnen i likhet med tobak och asbest.
Fler viktiga och upplysande forskningsresultat finns på medborgarinitiativets hemsida www.stop5g.fi.
Det är självklart att många yrkeskategorier, i synnerhet poliser, ambulans-, brand- och annan räddningspersonal under utryckning behöver en välfungerande trådlös kommunikation. Men varför utsätts vi vanliga medborgare helt urskiljningslöst för denna strålning i en situation då det inte finns adekvat oberoende forskning kring 5G medan de biologiska effekterna på människor, djur, insekter och växter av strålningen från 2G, 3G och 4G är väldokumenterade.
Vi är säkert överens med Fagerholm om att vi behöver snabba och tillförlitliga internetförbindelser. Dessa kunde förverkligas i skolor, hem och på arbetsplatser via kabelnät utan den skadliga strålning som den trådlösa överföringen orsakar. MIKKO AHONEN forskare, filosofie doktor Sundsvall, Sverige
CHRISTER HäGGQVIST läkare, specialist i barnpsykiatri, Vasa
RAULI MäKELä öronläkare, Esbo
SVAR ”All vishets begynnelse är att erkänna fakta” lyder en devis myntad av den koleriske presidenten Juho Kusti Paasikivi.
Väl medveten om att 5G kan skapa starka åsikter valde HBL på eget initiativ att låta Strålsäkerhetscentralen Stuk förhandsgranska tekniska påståenden i texten, enligt normal, ansvarsfull journalistisk praxis. Var och en kan själv avgöra i vilken mån hänvisningar till bland annat den populärvetenskapliga tidskriften Scientific American skänker debattörerna större trovärdighet än Stuk – en myndighet som öppet medger behovet av mer forskningsinformation om exponering för mobilstrålning i närheten av de maximala värdena för att kunna dra definitiva slutsatser. Det gäller i all synnerhet barn, samt livslång exponering.
Då det gäller subjektiva sjukdomsupplevelser är vi alla på sätt och vis vår egen expert. Detsamma gäller däremot inte diagnoser. Mikko Ahonen har en magisterexamen i pedagogik och har disputerat i informationsbehandling, men verkar sakna såväl naturvetenskaplig som medicinsk utbildning. Till hans förmodade meriter hör skriverier som har publicerats av Magneettimedia, en tidigare gratistidning som har belönats med föreningen Skepsis humbugpris för spridning av pseudovetenskapliga trosföreställningar.
Rauli Mäkelä uppger sig jobba som specialist på öron-, näs- och svalgsjukdomar, titulerar sig ”respekterad pionjär inom naturmedicin” och tycks driva originella vårdteser under det självmyntade begreppet ”funktionell medicin”.
”Skomakare bliv vid din läst”. Som lekmän gör vi klokt i att medge att vi saknar kompetens att själva avgöra frågan om 5G, samt låta ansvarsfulla myndigheter och det internationella forskningssamfundet sköta sitt jobb.
Jag är helt överens med debattörerna om det sunda med en skeptisk intellektuell reflex, alltså källkritik. Vad beträffar skillnaden mellan doktors- och foliehattar utesluter den ena kategorin inte den andra. Självutnämnda experter kan effektivt och ansvarslöst sprida irrläror, kamouflerade av titlar avsedda att imponera.
Vid vetandets gränser tar ofta tron vid. Världen behöver mindre tvärsäkerhet och tro mot bättre vetande, samt fler välgrundade, öppna frågeställningar.
I fredags lystes novembermörkret upp av en fantastisk nyhet: K-Citymarket i Träskända, en stad cirka 40 kilometer norr om Helsingfors med drygt 42 000 invånare, hade utsetts till världens bästa matbutik 2019 av den brittiska forskningsorganisationen inom livsmedelsoch konsumentvaruindustrin IGD.
Konkurrensen var mördande. Deltagarna hade valts ut bland 750 butiker i drygt 50 länder och finalisterna var sju till antalet. ”Cittaren” vann tack vare sin passion, innovation och kärlek till mat, och allt personifieras av köpmannen som gått från himmel till helvete till himmel igen.
Markku Hautala heter mannen som först lyckades göra Sibelius hemstad till hela Finlands sushi-huvudstad och nu till hela världens matbutiksmecka.
Make, som han kallas bland vänner och stamkunder, är köpman i tredje led, uppvuxen i Kotka och upplärd av sin far. Sin första matbutik öppnade han i Brobacka i Helsingfors och den gick bra. Sedan valde han att ta över en butik i Kampen i Helsingfors centrum. Ett gigantiskt misstag, visade det sig, eftersom kunderna svek och Hautala drog på sig enorma skulder. Som en sista chans att sona sina skulder lät Kesko honom ta över en butik i Borgå, och där vände det. På fem år fördubblades försäljningen.
2006 tog Hautala över Citymarket i Träskända och bestämde sig för att satsa på egen sushitillverkning, de kraxande olyckskorparna till trots. Succé! Butikens nigiri och maki fick folk att vallfärda även längre ifrån.
Sommaren 2018 serverade även HBL sina läsare en artikel om livsmedelsaffären som satte Träskända på sushikartan, och i den sade Markku Hautala:
– Andra funderar hur de ska få sushin att hålla så länge som möjligt. Vi funderar på hur vi kan sälja den så snabbt som möjligt.
Sushibit och insikt nummer ett lyder alltså: Om du vill skilja dig ur mängden, tänk annorlunda.
Men Hautala var inte mätt. Han ville höja kvaliteten och göra ännu bättre sushi, men hade svårt att få japanerna att gå med på att sälja av sitt bästa ris utomlands. Förhandlingarna stod och stampade, tills:
– Jag sade att det inte handlar om pengar, utan om en kulturgärning. Att jag vill sprida den japanska kulturen i Finland och behöver de bästa råvarorna för att göra det.
Sushibit nummer två: Lyssna och lär dig tala den andra partens språk. Ibland är det inte enbart pengarna som avgör.
Riset blev den avgörande faktorn. I dag säljer butiken 90 000 sushibitar varje vecka, mer än någon annanstans i Europa.
Målet var att göra Finlands bästa sushi, men i något skede insåg köpmannen att det inte räckte. Han borde ha siktat på att göra världens bästa sushi och insikten gjorde honom arg.
Sushibit nummer tre: Sikta högt från början!
Tomheten smög sig på 2016 och köpmannen frågade sig om han ville fortsätta. Efter en månads grunnande var svaret ja, men på ett annat sätt. Det fick vara nog med att spela säkert, Hautala behövde pirr i magen och nya utmaningar.
Sushibit nummer fyra: Låt inte rädsla styra din framtid.
I dag kan man konstatera att matbutiken i Träskända inte liknar någon annan. Kunderna har ett eget vardagsrum, det tillverkas egen glass här, det finns en stenugn för pizzagräddning och butiken lever dessutom i symbios med kocken Matti Jämséns restaurang.
Nästa projekt är att göra om mjölkavdelningen, i stället för att gå med i det sura skyttegravskrig som förs mellan mjölk- och havremjölksanhängarna.
Sushibit nummer fem: Var inte rädd för att prova nytt. Om det inte funkar, prova på nåt annat.
”Framgång i ett företag kan bara födas om du vill se dina kolleger lyckas.”
Som köpman vill Hautala erbjuda kunden upplevelser. Visst, han funderar på hur butikens belysning och logistik påverkar kundens köpbeteende, men också på hur kunden kunde bli berörd, på ett mer känslomässigt plan.
Sushibit nummer sex: Företagsstrategi handlar om att kunna erbjuda det kunden vill ha, men också om att kunna överraska kunden positivt.
Och så gäller det att inte glömma det viktigaste kapitalet som företagare, arbetskamraterna.
Hautala har tre förebilder i livet: filosofen Esa Saarinen, affärsmannen Richard Branson och Sam Walton som grundade butikskedjan WalMart. Hautala har sagt att han, enligt Esa Saarinens läror, ”försöker vara den rymd där stjärnorna, våra anställda, får lysa. De är våra mirakelgörare.”
Så sushibit och insikt nummer sju: Framgång i ett företag kan bara födas om du vill se dina kolleger lyckas.
För det krävs inga trollerikonster utan äkta välvilja och engagemang.