”Kvinnors pensionsnivå ändras långsamt”
Forskare som djupdykt i hur väl regeringen bereder budgeten ur jämställdhetsperspektiv säger att det finns utrymme för förbättring.
– Kvinnornas pensionsnivå ändras långsamt, snabbare kan vi granska all annan politik och hur den påverkar jämställdheten, säger Eva Biaudet (SFP), ordförande för riksdagens kvinnonätverk.
I Finland är det vedertaget att granska hur politiken påverkar jämställdheten. Trots det är framstegen få när det gäller att se hur budgetar drabbar jämställdheten. Många formuleringar är dåliga och saknar effekt, menar en expert. Orsaken: splittring och resursbrist.
Budgeten för nästa år behandlas i riksdagen, och Antti Rinnes (SDP) regering har lovat att granska sin politik ur bland annat jämställdhetsperspektiv.
Ändå påminde riksdagens jämställdhetsutskott förra veckan, i utlåtandet om budgeten, att det redan för ett år sedan gjordes en rapport om hur man borde budgetera så att följderna för jämställdheten syns bättre, och att framstegen sedan dess varit små.
”I budgetförslaget 2020 har jämställdhetsinformationen stannat på samma nivå som tidigare år, och många ministeriers skrivningar är mycket kortfattade”, skriver utskottet och kräver att anvisningarna förbättras.
Hänger ihop med tillväxt
Två av de forskare som gav ut rapporten och förslagen om jämställd budgetering 2018, Anna Elomäki och Hanna Ylöstalo, säger att en utredning av Europeiska jämställdhetsinstitutet visar att kostnaderna i EU för kvinnors lägre sysselsättning motsvarar 2,8 procent av EU:s bnp. Den europeiska ekonomin skulle kunna växa 6,1–9,6 procent med mer jämställd politik.
– Ekonomisk politik uppfattas ofta som neutral, men det skulle jag vilja korrigera. Det har gjorts mycket forskning kring hur nationers välfärd och tillväxt hänger ihop med jämställdhet. För en samhällsvetare är siffror inte neutrala, säger Anna Elomäki.
I Finland uppmärksammades könskonsekvenser av politiken särskilt under den förra regeringens tid då vissa beslut drabbade kvinnor hårdare. Kvinnor utgör omkring 60 procent av dem som får sociala bidrag och drabbades av ackumulerade sparåtgärder.
Den finns saker att förbättra i budgetprocessen, säger Ylöstalo.
– Regeln är att ministerierna ska granska alla relevanta poster ur jämställdhetsperspektiv. Men när vi gick igenom ministeriernas budgetförslag från tio års tid var det ofta samma textformuleringar som hittades från år till år, säger Hanna Ylöstalo.
Hon ger som exempel ett fall där texten var kopierad ur lagen om jämställdhet.
Konsekvensanalyserna är också rätt splittrade.
– Det saknas en helhetsbild av alla åtgärder tillsammans. En central brist är att det inte finns en direkt koppling till innehållsfrågor, och en del skrivningar är rätt ytliga.
”Främja jämställdhet” en dålig formulering
Finansministeriet hör till de ministerier som får bättre betyg än tidigare. Ändå gjordes inte en inkomstfördelningsanalys ur könsperspektiv för nästa års budget.
Förklaringen är väldigt prosaisk – personalresurser. Arbetet hänger långt på experten Jukka Mattila på Finansministeriets budgetavdelning, och den här gången fanns en lång lista annat som skulle göras, till exempel konsekvenser för barnen.
Jukka Mattila säger själv att det ändå är ett sent skede att göra konsekvensbedömningar då budgetförslaget är klart.
– När det finns ett lag- eller budgetförslag är besluten redan fattade. Frågan är inte vad som kan hända just då, utan det går tillbaka till budgetramar och regeringsprogram.
För att kunna följa upp politiken behövs tydliga målsättningar, säger han.
– Att säga att man vill ”främja jämställdhet” är en dåligt formulerad målsättning. Att säga att man vill ”få fler pappor att ta ut familjeledigheter” är lite bättre – men ännu bättre vore att säga att man vill att en fastslagen procent av familjeledigheterna tas ut av pappor vid regeringsperiodens slut.
Forskarna talade under ett seminarium arrangerat av riksdagens kvinnonätverk och flera kvinnoorganisationer i går. Nätverkets ordförande Eva Biaudet (SFP) hänvisar till debatten om hur kvinnors låga pensioner kan korrigeras, och säger att effekten på pensioner ofta är långsam medan konsekvensbedömningar i all annan politik kan gå snabbare.
– Till exempel avgifter och läkemedelsersättningar, eller bostadspolitiken och hur den drabbar lågavlönade kvinnor, säger Biaudet.
Ekonomisk politik uppfattas ofta som neutral, men det skulle jag vilja korrigera. Anna Elomäki forskare