Klimatförändringen kan förstöra hälsan för en hel generation
Ohejdad kan klimatförändringen orsaka hälsoproblem för hela den generation av barn som föds i dag –också i vår del av världen. Det säger en omfattande studie i den anrika medicinska journalen The Lancet.
Klimatförändringen skadar redan barns hälsa, men om vi inte begränsar utsläppen drastiskt kommer de barn som föds i dag att känna av effekterna under hela sin livstid. Dagens spädbarn är den första hela generation för vilken klimatförändringen riskerar att orsaka hälsoproblem som påverkar både livskvalitet och livslängd, om vi inte agerar kraftfullt.
Det säger studien The Lancet Countdown i den medicinska tidskriften The Lancet. Över 120 me-dicinska experter från 35 institutioner har granskat 41 klimat- och hälsorelaterade faktorer. De sluter sig till att barnen är de som kommer att lida allra mest av en ohejdad klimatförändring.
– Barn är särskilt utsatta för klimatrelaterade hälsorisker. Deras kroppar och immunförsvar är under utveckling och därför mer mottagliga för sjukdomar och miljöföroreningar. Skador i den tidiga barndomen är bestående och genomgripande.
Konsekvenserna för hälsan består livet ut, säger doktor Nick Watts som svarar för studien på en presskonferens över nätet.
Forskarna granskar hälsoaspekterna av en framtid med fortsatt stora utsläpp och en klimatförändring som höjer medeltemperaturen med minst 4 grader, och jämför det med att Parisavtalets mål respekteras fullt ut och den globala temperaturökningen hejdas till klart under 2 grader. Skillnaden för folkhälsan är fundamental.
– Om alla länder inte genast går in för kraftiga utsläppsminskningar kommer vi att kompromissa om välbefinnande och livslängd för en hel generation. Klimatförändringen
kommer att definiera deras hälsa, säger Watts.
Rachel Lowe på London School of Hygiene & Tropical Medicine säger att dagens barn kommer att påverkas ”från vaggan till graven” om vi inte bekämpar klimatförändringen på allvar.
– Rapporten påminner om att utvecklingen går i fel riktning. Det ökar riskerna, säger Lowe och lyfter fram fyra aspekter: undernäring, sjukdomsspridning, luftföroreningar samt bränder och värmeböljor.
Undernäring
Varmare klimat ger inte längre bättre skördar. Tvärtom minskar den globala skördepotentialen redan för viktiga grödor som majs, vete, soja och ris. Missväxt kommer att leda till prisstegringar som främst går ut över barn i fattiga länder.
– I synnerhet om klimatet blir tre fyra grader varmare kommer de globala skördemängderna att minska. I den mån spädbarn drabbas av undernäring riskerar deras men att bli bestående, säger Anthony Costello, professor i global hälsa och hållbar utveckling vid University College i London.
Sjukdomar
Flertalet insektsburna sjukdomar sprids effektivare i varmare klimat. Nio av de tio mest gynnsamma åren för denguesmitta har infallit efter år 2000. Det beror på att de myggarter
som sprider sjukdomen ökar globalt. Halva jordens befolkning lever i dag i områden med denguerisk.
– Klimatet i Sydeuropa är redan gynnsamt för dengue, i synnerhet i Spanien och Italien, och det har förekommit mindre utbrott av dengue i Portugal och Kroatien, medan zikaviruset har spridits i Frankrike, säger Rachel Lowe.
Barn drabbas värst av dengue och är även mest sårbara för vibriobakterier som kan orsaka diarré. Antalet dagar om året som är gynnsamma för vibriobakterier har fördubblats sedan 1980. Hotet är värst i Östersjöregionen och nordöstra USA där vattnet blivit klart varmare.
Antalet gynnsamma dygn om året för de vibriobakterier som sprider kolera har ökat med 10 procent sedan 1980. Risken ökar för att sjukdomen ska drabba länder där den inte förekommer i dag.
Luftföroreningar
Medan förbränningen av fossila bränslen ökar atmosfärens halt av växthusgaser, leder ofullständig förbränning av både fossila och förnybara bränslen också till luftföroreningar.
– För närvarande lider tjugo miljoner människor av giftig luft i Delhi, säger Anthony Costello.
Framöver väntas alltfler människor utsättas för höga halter av luftföroreningar i städer. Halterna av luftförorenande mikropartiklar (PM2.5) ökar också i Europa, vilket kommer att påverka hela befolkningen i framtiden. Redan 2016 kunde forskningen koppla 281 000 förtida dödsfall i Europa till luftföroreningar, och nästan 50 000 av dem till stenkol. Globalt var motsvarande siffror 2,9 miljoner dödsfall av vilka 440 000 var kolrelaterade.
Det är främst luftvägarna, lungorna och hjärtat som drabbas av luftföroreningar. Barn är mest sårbara och skadorna kumulerar genom hela livet.
Bränder och värmeböljor
För tre fjärdedelar av världens länder gäller att fler människor exponeras för skogs- eller markbränder i dag än för bara 15–20 år sedan. Ökningen är störst i Kina och Indien.
– Bränderna är livsfarliga i sig, men också de som inte förlorar livet kan förlora sina hem och drabbas av fysiska skador eller psykisk ohälsa, säger Rachel Lowe.
Hon påpekar att högre temperaturer och värmeböljor redan minskar människors arbetsförmåga. Förra året gick 133 miljarder arbetstimmar förlorade globalt på grund av skogsbränder och värmeböljor. Det gällde främst jordbrukare i tropiska regioner.
Samtidigt exponerades 220 miljoner fler personer över 65 år för hälsopåfrestande värmeböljor än år 2000. Här var ökningen störst i Europa. De värst utsatta var äldre stadsbor med kroniska hälsoproblem.
Alternativ finns
På presskonferensen i London betonar forskarna att rapporten inte ska läsas som början på mänsklighetens undergång, utan att det tvärtom finns alla chanser att staka ut en bättre framtid. Men då finns ingen tid att spilla. Världen måste förändras snabbt och drastiskt.
Nick Watts målar upp ett scenario:
– Tänk dig att de barn som föds i dag inte skulle kunna se ett enda kolkraftverk när de fyller sex år och att de inte kunde köpa dieselbilar när de fyller 21 år, för att vi hade fasat ut dem. När de fyller 31 skulle de uppleva en klimatneutral värld. Det skulle garantera dem en hälsosammare framtid.
Koldioxidutsläppen borde minska med 7,4 procent om året från och med nu och fram till 2050 för att hejda uppvärmningen till någorlunda trygga 1,5 grader.
Alternativt kan vi strunta i utsläppen. Då kommer de barn som föds i dag, när de fyller 71, att uppleva en värld ungefär 4 grader varmare än under förindustriell tid. I så fall kommer klimatförändringen att hota deras hälsa under hela deras livstid, fastslår forskarna.