NEKROLOG

Ulf-Erik Slotte ● Född 15.11.1931 i Helsingfors Död 5.11.2019 i Helsingfors

Pensionerade ambassadören Ulf-Erik Slotte avled plötsligt vid nästan 88 års ålder.

Han växte upp i Tammerfors, och efter studentexamen 1950 i Svenska samskolan sökte han sig till humanistiska studier i Helsingfors universitet. Som medlem av Vasa Nation och Akademiska Sångföreningen deltog han aktivt i studentlivet och fungerade som generalsekreterare i Finlands Svenska Studentråd och som medlem av studentkårens styrelse 1955–1956, som kurator för Vasa Nation 1958–1959 samt som vice ordförande i Akademiska

Sångföreningen i ett par år. Studierna i historiska ämnen ledde till fil.mag. examen 1955 och kompletterades under ett år som ASLA/Fulbright-stipendiat vid George Washington University i Washington, D.C. följande år.

Tjänstgöringen i Finlands utrikesförvaltning började i januari 1959 och fortsatte under de närmast följande åren med sedvanlig alternering vid olika utlandsstationer – Stockholm, Oslo, Ankara, London samt Stockholm igen 1970–1973. I utrikesministeriet tjänstgjorde Slotte som byråsekreterare 1965–1969 och som konsultativ tjänsteman 1973–1977 före utnämningen till utrikesråd 1978.

Som ambassadör i Ankara fungerade Slotte från 1977 och därefter som understatssekreterare för administrativa frågor vid ministeriet 1983–1987. Därefter följde ytterligare två uppdrag som ambassadör – i Canberra till 1991 och i Dublin till 1996.

Arbetet i ledningen för utrikesministeriets administration med därtill hörande ledande uppdrag i nämnder och kommittéer är slitsamt och krävande med stark tonvikt på personalfrågor, utnämningar och omflyttningar. Det hanterade Uffe Slotte med all den fasthet, humor och förståelse som ansvaret

för den tjänsten fordrar. Han var allmänt uppskattad bland sina kolleger som en rejäl, pålitlig och opartisk arbetskamrat.

Mångsidig bildning och språkkunskaper var en viktig beståndsdel i arbetet, och de utgjorde dessutom en förutsättning för Uffes flitiga insatser på fritiden samt under pensionärstiden som översättare till svenska och som bokrecensent. Han översatte bl.a. Max Jakobsons memoarvolymer Våldets århundrade (2001) samt År av fruktan och hopp (2002). Ny historisk och politisk facklitteratur anmälde han från 1973 i Hufvudstadsbladet, senare främst i Västra Nyland.

Körsången förblev en viktig del av hans liv – efter Akademiska Sångföreningen i Muntra Musikanter. Uffe var en vital och sällskaplig person med mångsidiga intressen för litteratur, musik och sång, vilka han odlade i föreningsliv och umgänge. Han kommer att saknas i Pimpinellan, Röda Rummet och många andra vänkretsar.

Slotte sörjs närmast av sin hustru Kirsti samt av fyra söner, en dotter och elva barnbarn.

KLAUS TÖRNUDD

kollega och vän