Beslut om al-Hol dröjer – Haavisto pressad
Utrikesministern får sitt partis fulla förtroende
Pekka Haavisto har De grönas förtroende att fortsätta som utrikesminister i den kommande regeringen. Han kan ändå se fram emot en eventuell interpellationsdebatt kring frågan om finländarna i al-Hol och hur saken har skötts på hemmaplan och vid Utrikesministeriet.
I går mötte han fackrepresentanter vid ministeriet för att diskutera den inflammerade situationen och arbetsklimatet.
Frågan har vuxit sig till en inrikespolitisk konflikt. Kärnan är de drygt fyrtio finländska barn och kvinnor i lägret.
Är ett barn i livsfara och mamman vägrar överlåta det tas både barnet och modern hem, är beskedet från Inrikesministeriets utvecklingschef Tarja Mankkinen.
I februari i år föll den jihadistiska terrororganisationen IS sista fäste i Syrien. Omkring 13 500 utländska kvinnor och barn hålls sedan dess i kurdiskkontrollerade läger, det största i al-Hol där ungefär tio kvinnor och trettio barn från Finland finns.
Frågan om hur Finland ska förhålla sig till dem är kärnan i den konflikt som har rullats upp kring utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) den senaste veckan och som Ilta-Sanomat var först att rapportera om. Den har visat på ett inflammerat arbetsklimat på Utrikesministeriet, på olika tolkningar av hurdan tågordningen ska vara – och fått inrikespolitiska dimensioner.
Det har nu gått nio månader sedan de första rapporterna om finländska kvinnor och barn som vill bort från al-Hol. Politikernas svar på hur Finland tänker agera har ändå varit ovanligt fåordiga och vaga. Beslut har utlovats, men har sedan skjutits upp.
Under hösten har ändå en högre växel satts in, enligt Tarja Mankkinen, utvecklingschef på Inrikesministeriet och expert på frågor om extremism och radikalisering.
Hon säger att ett femtiotal tjänstemän från olika myndigheter och ministerier har varit involverade i arbetet med hur en repatriering kan gå till och hur Finland ska ta emot återvändarna. Det är Utrikesministeriet som har hand om finska medborgare då de är utomlands, medan inrikesministeriet ansvarar för dem om och när de kommer.
Situationen blev enligt Mankkinen mer akut då USA meddelade att landet drar tillbaka sina trupper från Syrien och den turiska offensiven inleddes.
Dessutom riktades flera klagomål till justitiekanslern om hur regeringen handlat, eller snarare inte handlat, i ärendet. Allt tyder på att det också var det som satte fart på Haavisto.
Både barn och mor vid livsfara
Justitiekansler Tuomas Pöysti kom i sitt avgörande i oktober fram till att statsrådet borde sträva efter att ta hem åtminstone de finländska barnen. Det kunde ske utan att vårdnadshavaren samtycker och också utan att mamman är med.
Enligt Tarja Mankkinen är det ingen ovanlighet att finländska barn omhändertas utomlands. Problemet här är enligt henne att det kräver att en myndighet som motsvarar den finländska agerar å den finländskas vägnar i landet. En sådan finns inte i al-Hol.
– Om ett barn är i livsfara och mamman inte överlåter sitt barn är den enda lösningen att ta hem både barnet och mamman, är därför hennes besked.
Även Haavisto har betonat att mödrarna i så fall tas med, bland annat med hänvisning till att de
kurdiska myndigheterna inte tilllåter att enbart barnen repatrieras.
Också om de politiska beskeden i frågan har dröjt, har Finland sedan två år tillbaka en plan för möjliga IS-återvändare som inrikesministeriet har gjort upp. Då blev det enligt Mankkinen tydligt att färre finländare åkte ner till konfliktområdet och snarare ville tillbaka.
– Vi är förberedda på att vad som än kommer emot oss så kan vi agera, säger hon.
För de vuxnas del handlar det enligt henne om att personerna ska ställas till svars om brott misstänks, för barnen att de får hjälp med att bli en del av samhället.
Börjar den stunden närma sig nu? – Det är svårt att säga då situationen i området är så väldigt instabil. Nu är vintern på väg. I sista hand handlar det om att folk inte ska dö.
Hon betonar att det är utrikesministeriet som först ska agera i så fall. Pekka Haavisto har i oktober utnämnt en särskild representant vid ministeriet som ska arbeta särskilt med ärendet IS-återvändarna och al-Hol.
180 har tagits hem
Det hela är juridiskt komplicerat men inte någon lätt sits heller politiskt. Åsikter är delade i frågan, och oberoende av vilket beslutet blir kommer det att vara impopulärt bland en del av väljarna.
Flera människorätts- och biståndsorganisationer och också rättslärda har fört fram att Finland är skyldigt att hämta barnen och deras mammor. Samtidigt har bland annat Skyddspolisen varnat för att kvinnorna, och till och med barnen, kan utgöra ett säkerhetshot.
Finland är inte ensamt i sitt velande. Enligt en rapport från tankesmedjan International Crisis Group nyligen har västländer tagit hem bara 180 personer. Hela 110 av dem har Kosovo stått för.
Från Västeuropa anslöt sig nästan 6 000 personer till IS. Enligt Skyddspolisen åkte sammanlagt drygt åttio personer från Finland till konfliktområdet i Syrien och Irak.
Rapporten konstaterar att länderna är ”paralyserade av inrikespolitik och osäkra på sin kapacitet att åtala återvändare”. Den betonar att IS-anhängarna är en utmaning också i regionen och uppmanar hemländerna att göra mer. Enligt tankesmedjan borde i första hand barn och kvinnor tas hem.
En annan tankesmedja, European Council of Foreign relations skriver i sin rapport att repatriering är det bästa sättet för europeiska länder att ha kontroll över IS-anhängarna och också få dem dömda. Tankesmedjan varnar för att barnen inte enbart riskerar att bli sjuka i lägren, utan också radikaliseras ytterligare.
Svenska medier rapporterade i helgen om att ett antal svenska kvinnor och barn flytt från al-Hol med hjälp av smugglare och sina anhöriga, med syfte att ta sig till Sverige.