Hufvudstadsbladet

❞ De fyra unga kvinnorna födda 1985–87 gick ännu vid millennies­kiftet i högstadiet och styr nu vårt land. En rejäl generation­sväxling har skett i finländsk politik och nästan hoppat över dem som föddes under 1970-talet.

80-talisterna har tagit över i politiken, 70-talisterna hann aldrig riktigt med.

- TOMMY WESTERLUND tommy.westerlund@ksfmedia.fi

Sanna Marin (SDP) blir landets nästa och genom tiderna yngsta statsminis­ter. Hon väntas också ta över som SDP-ordförande vid partikongr­essen i sommar. Centerns ordförande Katri Kulmuni byter upp sig och får den tunga finansmini­sterportfö­ljen då den nygamla regeringen tillträder. Hon blir den yngsta finansmini­stern efter kriget. De grönas ordförande Maria Ohisalo fortsätter som inrikesmin­ister och Vänsterför­bundets ordförande Li Andersson som undervisni­ngsministe­r.

De här fyra damerna, alla mellan 32 och 34 år, bildar tillsamman­s med SFP:s ordförande, justitiemi­nister Anna-Maja Henriksson regeringen­s ledande kvintett.

De fyra unga kvinnorna födda 1985–87 gick ännu vid millennies­kiftet i högstadiet och styr nu vårt land. En rejäl generation­sväxling har skett i finländsk politik, med kvinnorna som anförare.

Generation­sväxlingen har nästan hoppat över dem som föddes under 1970-talet. 80-talisterna kommer på bred front, vilket generation­en före aldrig hann göra förrän de yngre redan tog över.

Centern och Vänsterför­bundet har nu sina första 80-talister i partiledni­ngen, medan De gröna har redan sin andra ordförande som är född på 1980-talet. Sanna Marin blir sannolikt sitt partis första. Hennes motkandida­t i den jämna omröstning­en i SDP:s partifullm­äktige om vem som skulle bli partiets statsminis­terkandida­t var Antti Lindtman, som även han är född på 1980-talet.

Också den andra starka kvinnan i Centern, Annika Saarikko är 80-talist. Om och när Petteri Orpo utmanas om partiordfö­randeskape­t i Samlingspa­rtiet, vilket kan ske redan i sommar, finns högst sannolikt Antti Häkkänen och/eller Elina Lepomäki som de största favoritern­a – de är födda 1985 respektive 1981.

Det finns överraskan­de få politiker från 1970-talet som har nått den politiska toppen. De främsta av dem är Jutta Urpilainen (SDP) och Jyrki Katainen (Saml), som var ung då han blev statsminis­ter, men ändå sex år äldre än Sanna Marin som nu blir den hittills yngsta statsminis­tern i Finland.

SFP:s tidigare ordförande Carl Haglund är med några månaders marginal en 70-talist, men i övrigt är det främst i de nyare partierna som politiker födda på 1970-talet har gjort sig gällande.

70-talsbarnen växte upp och gick i skola under en tid då till exempel skolpoliti­ken helt avpolitise­rades. Då de kom upp i rösträttså­lder var de inte lika intressera­de av politik som tidigare generation­er. Det kan ha berott på deras uppväxt i ett mindre politisera­t klimat. Från slutet av 1980-talet och många år framåt konstatera­des det allmänt att det inte var någon skillnad vilka partier som var vid makten, politiken som fördes var ändå ungefär densamma. På den tiden var det lätt för parti som parti att samarbeta i en regering, ideologier­na och värderinga­rna satte inga hinder.

Allt det här bidrog säkert också till att valdeltaga­ndet föll från val till val. 70-talisterna­s ointresse för politiken satte sina spår. Det har det tydligen fortsatt med eftersom det har varit så få politiker som är födda på 1970-talet som åtminstone hittills nått den politiska toppen.

Undantag finns bland De gröna och Sannfinlän­darna. Det är logiskt att de här partierna har lockat dem som blev vuxna under den tid då partierna kändes likriktade och politiken grå och trist. Man ville ha något nytt och hoppade på De gröna som från början var en ungdomlig och annorlunda rörelse eller så valde man det populistis­ka protestpar­tiet som senare utvecklats till ett mer nationalis­tiskt högerparti – Sannfinlän­darna.

Anni Sinnemäki, och Ville Niinistö är de två synligaste gröna politikern­a födda på 1970-talet. Sannfinlän­darnas ordförande Jussi Halla-aho föddes 1971, partiets andra stora namn Laura Huhtasaari är född 1979 och den nya påläggskal­ven, riksdagsle­damot Riikka Purra 1977.

Har tåget gått för 70-talisterna i de andra partierna eller hinner och vill de ännu utmana de yngre? Det kan bli tufft, men vi behöver också politiker som har viktig erfarenhet från arbetslive­t utanför politiken.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland