SDP vill ge Paatero upprättelse
FORSKARE: Sirpa Paateros återkomst till regeringen som kommunminister väcker förvåning bland statsvetare.
Enligt specialforskaren Jenni Karimäki på Centret för riksdagsforskning vid Åbo universitet är utnämningen av Sirpa Paatero ett försök att ge henne upprättelse.
– Beslutet visar att SDP:s riksdagsgrupp betraktar Paatero som partiets syndabock och anser att hon tvingades avgå utan egen förskyllan, säger Karimäki.
Hon får medhåll av samhällsanalytiker Mikko Majander på tankesmedjan Magma.
– Paatero offrades för att rädda statsminister Antti Rinne. När de avsikterna inte fungerade vill man nu be henne om ursäkt. Socialdemokraterna kan på det här sättet också visa att de förfogar över sina egna ministerutnämningar efter att ha blivit offentligt förnedrade, säger Mikko Majander.
Utöver Paateros återkomst gör även Socialdemokraternas veteranpolitiker Tuula Haatainen (SDP) en comeback som minister medan den sittande arbetsministern Timo Harakka (SDP) övertar kommunikationsministerposten. Europaminister Tytti Tuppurainen övertar ansvaret för statens ägarstyrning vid sidan av alla sina övriga uppdrag. Centerns ordförande Katri Kulmuni lägger beslag på jobbet som finansminister medan Mika Lintilä (C) blir ny näringsminister.
De gröna, Vänsterförbundet och SFP meddelade däremot i går att man vill fortsätta med samma ministrar.
– Jag måste säga att jag är förvånad över att det blir så många ommöbleringar i regeringen. Jag hade trott att man hade nöjt sig med mindre justeringar än så, säger Kim Strandberg, professor i samhällsforskning vid Åbo Akademi.
Centern fikar efter trovärdighet
Katri Kulmunis nya jobb som finansminister väcker däremot inga höjda ögonbryn bland forskarna.
– Det var ganska givet att Kulmuni skulle överta posten som finansminister. Hon behöver en tung post för att bygga upp Centerns profil och prestige, speciellt efter sina svaga uttalanden i samband med regeringskrisen, säger Mikko Majander.
Specialforskaren Jenni Karimäki anser att Kulmunis nya ministerportfölj är ett led i arbetet som går ut på att bygga upp Centerns förtroende. De ambitionerna kan komma på avvägar eftersom regeringskrisen som helhet har undergrävt väljarnas förtroende för det politiska systemet, säger hon.
– Politiken ter sig numera som ett skoningslöst maktspel, vilket inte gynnar demokratin och valdeltagandet.
Den politiska offentlighetskulturen i Finland har genomgått förändringar, vilket också synliggör skandaler på ett tydligare sätt, anser Karimäki.
– Man ska inte förledas att tro att politiken skulle ha varit renare tidigare. Det politiska spelet får bara en större synlighet till exempel via läckta meddelanden från Whatsapp som kommer i öppen dager.
❞ Jag måste säga att jag är förvånad över att det blir så många ommöbleringar i regeringen. Jag hade trott att man hade nöjt sig med mindre justeringar än så.
Kim Strandberg, professor i samhällsforskning vid Åbo Akademi.
Tjänstemän och politiker tvistar
Trots alla ommöbleringar torde den politiska ministerstyrningen inte genomgå större förändringar, förutspår Karimäki.
– Alla fem regeringspartier har varit måna om att betona att nya politiska riktlinjer inte är att vänta utan att man kommer att följa det gamla regeringsprogrammet till punkt och pricka.
Såväl Karimäki som Majander befarar att uppståndelsen kring utrikesminister Pekka Haavistos (Gröna) ministerstyrning och hanteringen av de finländska IS-barnen i lägret al-Hol inte är slutbehandlad.
– Beslutet att utnämna politiskt tillsatta statssekreterare och breddningen av den politiska stab som i detta fall omger utrikesministern har lett till hårdare politisk styrning, vilket föder tvister mellan politiker och tjänstemän, säger Mikko Majander.
Det beror å andra sidan på vad man jämför med.
– Den politiska styrningen under president Urho Kekkonens tid var stenhård, men då var det politiska utgångsläget ett annat. Det nya i det politiska maktspelet är att enskilda tjänstemän tar kontakt med journalister för att få synlighet som kan påverka den politiska styrningen, säger Kim Strandberg.