Värmeverket i Stockholm kan vara först med minusutsläpp
En liten svensk testanläggning tar till vara 700 kilo koldioxid om dagen. Inom EU befarar man att färre länder vill jobba med minusutsläpp – om medlemsländerna inte gör det solidariskt.
Stockholm Exergi heter företaget som finländska Fortum är delägare i och som driver den stora Värtaanläggningen intill Finlandshamnen.
Här invigdes i går Sveriges första CCS-anläggning för att ta tillvara koldioxid ur atmosfären – i en liten blå container där man i testsyfte i dag utvinner bara 700 kilogram koldioxid om dagen ur den dagliga energiproduktionen för 800 000 Stockholmsbor.
Rökgaserna ur värmeverk KKV8 leds under sju bars tryck in i en absorberkammare där koldioxiden sugs upp i kaliumkarbonat och rökgaserna går ut i skorstenen. I följande kammare, desorbern, sänks trycket igen så att gasen frigörs och tas tillvara, förklarar projektledaren Erik Dahlin.
Efter förstudien säger Stockholm Exergi att en fullskalig anläggning i princip kunde vara möjlig redan 2025 och då kunna ta tillvara 800 000 ton koldioxid per år ur värmeproduktionen här. Här bränns biomassa, träavfall, bark, kvistar och grenar som skeppas in via hamnen intill från de baltiska länderna.
Blir mineral under havets botten
Via samma hamn planerar man också att kunna skeppa koldioxiden till norska Bergen till ett företag som via en pipeline begraver den under havsbottnen utanför Norges kust.
– Från en fullskalig anläggning kommer koldioxiden att lämna oss vid en temperatur om minus 30 grader och under 12 till 18 bars tryck, säger Erik Dahlin.
Den blir samma tryck som vattnet har där koldioxiden skulle lagras på tre kilometers djup.
– Då kommer den inte att fysikaliskt vilja ta sig i väg någonstans. Koldioxiden reagerar först med vattnet och sedan med stenen omkring och i en process som går snabbare och snabbare så mineraliseras den.
Det handlar ändå inte om gamla borrhål för olja och gas.
– Ett allmänt missförstånd, säger
Fabian Levihn, forsknings- och utvecklingschef vid bolaget. Koldioxiden pumpas ner i helt nya hål, i porös sandsten. I gamla oljeborrhål finns det risk för läckor.
Nygammal metod
För Stockholm Exergi är metoden inte ny. Bara några hundra meter bort ligger Gasverket, där man redan 1971 började använda metoden för att rena stadsgasen i så kallade Benfieldenheter. Processen hade utvecklas redan sedan 1940-talet för amerikanska gruvor.
I Norge är CCS-lagren för koldioxid efter att ha pågått redan i 20 år en miljardbusiness. Bolaget säkrade nyligen över 12 miljarder norska kronor (1,2 miljarder euro) i finansiering för att bygga ut en fullskalig CCS-kedja.
I Finland, säger man vid seminariet till HBL, har motsvarande projekt inte har tagit fart. Det finns allmänt inga affärsmodeller för att handla med koldioxid. Inledande forskning på att binda koldioxiden i cement och byggnadsmaterial beskrivs fortfarande allmänt som ”omogna”. All CCS-utveckling bygger i dag på statligt stöd, vilket man inte har i Finland.
Hur solidariskt är EU?
Vid invigningen av Värtaanläggningen möts också flera forskare som jobbar för den internationella klimatpanelen IPCC.
Bland dem säger Oliver Geden från det tyska forskningsinstitutet för internationella frågor och säkerhet SWP att de nya minusutsläppen skapar helt nya former av affärer och politik.
Vi står ju också inför den dag kring 2050 då världen ska kunna vara koldioxidneutral, eller då man till och med kan minska på koldioxiden i atmosfären. Frågan är vem som då har motivationen att fortsätta satsa på minusutsläpp om andra fortfarande har utsläpp, till exempel i EU.
– Andra länder kommer att fråga varför de ska ha minusutsläpp om till exempel inte länder som Polen har det, säger Oliver Geden.
Exergi är en fysikalisk term som beskriver den maximala nytta man kan ha av energi. Stockholm Exergi valde sitt nya namn 2018. Dittills hette företaget Fortum Värme.