Glad människorättsdag!

Då utrikesminister Pekka Haavisto i en intervju för en indisk tidning uppmanade Indien att låta FN:s observatörer resa till Kashmir, gav det upphov till stora rubriker. Indiens officiella position är att Kashmir är en intern fråga. Man behöver inga observatörer eller internationella rapportörer.

Haavisto utgick från Finlands åsikt, att mänskliga rättigheter är universella. Alla FN:s medlemsstater ska samarbeta med FN:s organ. Regeringsprogrammet har starka skrivningar om att vår utrikespolitik ska basera sig på mänskliga rättigheter.

FN har flera tiotal olika mandat. Det är fråga om personer som är utsedda att rapportera om tortyr, rätt till föda, summariska avrättningar och minoriteters rättigheter. En förutsättning för deras arbete är att länderna samarbetar med rapportörerna, vilket inte alltid är fallet.

Indien säger att man gör sitt bästa för att respektera mänskliga rättigheter. Fattigdomen har minskat, kvinnors och barns rättigheter har förbättrats. I ett uppmärksammat utlåtande 2018 fastslog Högsta domstolen att det inte längre är straffbart för två personer av samma kön att leva tillsammans. Indien har beviljat asyl åt den tibetanske frihetskämpen Dalai lama. Den nationella människorättskommissionen tar emot klagomål och ger utlåtanden.

Man skulle kanske tro, att mänskliga rättigheter är självklara och att alla respekterar dem. Så är det inte alls: många länder är ytterst känsliga. Kina, Iran, Kuba och andra länder som har fått kritik i FN:s människorättsorgan har gjort sitt bästa för att slå tillbaka kritiken. Debatten i FN:s människorättsråd och generalförsamlingens tredje utskott är ofta färgstark och laddad. USA deltar inte alls i FN:s människorättsråd. Orsaken till den amerikanska bojkotten är att Israel har fått utstå kritik för sin behandling av palestinierna.

Mänskliga rättigheter är ett omstritt begrepp. De politiska och medborgerliga rättigheterna, som västvärlden traditionellt har värnat om, är bara halva sanningen. Utvecklingsländerna talar gärna om rätten till utveckling. Rasismen är ett viktigt tema för de afrikanska länderna. Finland har ofta lyft fram de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, det vill säga rätten till hälsa, utbildning och boende. Stöd för detta finns att få i den nordiska välfärdsmodellen.

Inget land är perfekt. Amnesty har kritiserat Finland för familjevåld mot kvinnor och barn samt att transpersoner måste sterilisera sig. Finland fick flera rekommendationer i människorättsrådets allmänna granskning av länder (UPR) 2017 att bekämpa olika former av diskriminering.

Mänskliga rättigheter används ofta som ett politiskt slagträ. Det kunde kanske vara mera fruktbart att utgå från den existerande folkrätten, det vill säga människorättskonventionerna. Traditionellt har det ansetts att bara stater kan ställas till svars för människorättsbrott. Finland har aktivt främjat diskussionen om också företags och privata aktörers samhällsoch människorättsansvar.

Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter antogs den 10 december 1948. Efter det har många konventioner och resolutioner förhandlats fram. Men förklaringens grundtes, att vissa rättigheter ska vara desamma för alla överallt, är lika aktuell som någonsin tidigare.

”Mänskliga rättigheter används ofta som ett politiskt slagträ.”

ERIK AF HÄLLSTRÖM är chargé d´affaires vid Finlands ambassad i New Delhi, Indien.