Skydda och skipa rättvisa hemma
Antti Rinnes regering har utåt framstått som passiv i förhållande till de finländare, barn och vuxna, som befinner sig i lägret al-Hol i Syrien. Det är bra att det ändå har hänt saker.
Ikonflikten kring finländarna – barn och kvinnor – som befinner sig i lägret i al-Hol i Syrien och hur frågan har handlagts finns många helt olika dimensioner. Den politiska dimensionen är kanske den enklaste att bena ut. När Sannfinländarna anklagar Haavisto för att inte ha informerat riksdagen tillräckligt handlar det egentligen om huruvida Finland alls ska försöka ta hem barnen och eventuellt deras mammor, totalt kring 40 människor. Åtminstone Sannfinländarna, men kanske också andra politiker, anser att finländarna i al-Hol inte behöver hjälp av våra myndigheter.
Haavisto och justitiekansler (JK) Tuomas Pöysti hördes av riksdagens utrikesutskott 3.12. Alla medlemmar utom Sannfinländarnas tre representanter var nöjda med Haavistos förklaring. Inga politiska beslut har fattats om nya åtgärder när det gäller finländarna i al-Hol men arbetet kring frågan har pågått hela tiden.
Utåt ser det ut som om Rinnes regering har varit rätt passiv i frågan. Man har bland annat hänvisat till att kurderna som upprätthåller al-Hol inte är en egentlig myndighet i området och att det inte finns någon att förhandla med.
I oktober redde JK ut frågeställningarna efter en rad klagomål och konstaterade att Finland i enlighet med barnkonventionen och grundlagen måste försöka ta hem åtminstone de finländska barnen. JK konstaterar att det entydigaste juridiskt sett skulle vara att återbörda både barnen och deras mammor, men också att det är svårt att tillämpa finländsk lag utanför landets gränser. Den juridiska avvägningen är alltså klar – åtminstone barnen borde få komma till Finland.
Efter det här lade utrikesminister Pekka Haavisto in en ny växel i arbetet med al-Hol. Även om JK:s avgörande inte förpliktigar myndigheterna kommer utrikesministern tydligen till att man nu måste göra mera för finländarna i al-Hol. Fortfarande fattades inget politiskt beslut men diskussioner fördes i regeringens aftonskola 31.10 och presidenten informerades.
I det läget uppstår olika åsikter inom UM. Chefen för enheten för konsulära ärenden Pasi Tuominen anser att han inte kan agera som ministern kräver. Därför utser Haavisto en särskild tjänsteman som ska ägna sig åt al-Hol på heltid, en erfaren diplomat som har deltagit i att lösa till exempel gisslansituationer. Samtidigt fråntas Tuominen de här uppgifterna och ska på sikt omplaceras, vilket upprör honom och många andra tjänstemän. Senare backar Haavisto omplaceringen och beklagar att informationsgången inom UM inte har fungerat.
Nu utreder JK Haavistos åtgärder, som har försvarats av en av UM:s högsta tjänstemän. Det är bra att allt blir utrett, och det är också ett faktum att arbetsklimatet inom UM sedan länge inte är det bästa.
Sannfinländarna kommer att lämna in en interpellation om Haavistos agerande i dag. Partiet hävdar fortfarande att utrikesminister Pekka Haavisto har försökt hemlighålla – för riksdagen och för den breda allmänheten – det faktum att UM har undersökt olika möjligheter beträffande finländarna i al-Hol.
Öppenhet är alltid att föredra. Det finns ändå frågor, bland annat när det gäller enskildas och statens säkerhet, som inte kan avhandlas öppet. Det är en orsak till att det har varit så tyst kring al-Hol hela hösten.
Sannfinländarna vill inte ha kvinnorna från al-Hol till Finland, om barnen säger de ingenting i sitt pressmeddelande 10.12.
Det görs mycket politik på frågan om kvinnorna och barnen på lägret. Konventionen om barnens rättigheter är entydig, barn ska alltid skyddas. De här barnen har inte valt att ansluta sig till IS, de har förts till Irak eller Syrien av sina föräldrar eller fötts på plats. Skyddspolisen har varnat för att också barnen kan utgöra en säkerhetsrisk. Det är möjligt, men risken för radikalisering är garanterat större i alHol. Finland har redan i två år haft en plan för hur man ska handskas med eventuella återvändare. De som är straffrättsligt ansvariga bör ställas inför rätta för eventuella brott de har gjort. Barnen måste få trygghet och hjälp med de trauman de troligen har.