Malin Kiveläs roman ”Hjärtat” och Ralf Andtbackas ”Potsdamer Platz. En dikt” är de finlandssvenska kandidaterna för Runebergspriset. I år har juryn läst mycket prosa som leker på gränserna till andra genrer, många fina debutverk och flera böcker där klima
Åtta skönlitterära hybrider tävlar om Runebergspriset i litteratur år 2020. Flera av årets priskandidater är utmanar den traditionella genreindelningen, bland dem poeten Ralf Andtbacka som tillsammans med Malin Kivelä får representera den finlandssvenska
Arton namn blev åtta när Runebergsprisets urvalsjury i går presenterade namnen på författarna som tävlar om årets Runebergspris i litteratur. Den korta listan på potentiella pristagare omfattar två finlandssvenska författare och två debutanter, och som särskilt iögonfallande kan man se experimentlusten som präglar flera av författarskapen.
– Vi fick läsa mycket av olika hybridformer som säkert är svåra att kategorisera på biblioteket. Verken leker på olika sätt med det lyriska, det visuella eller med vetenskapliga genrer. De ligger på gränsen mellan prosa och lyrik, mellan fragmentroman och diktverk, kommenterar litteraturvetaren och kritikern Julia Tidigs, jurymedlem tillsammans med författaren Sinikka Vuola (ordf) och kritikern och författaren Marissa Mehr.
Nya tolkningsmöjligheter
De nominerade verkens skönlitterära förtjänster var viktiga för juryn som gärna lät sig provoceras och utmanas av texternas djärva poetik som spränger de konventionella genregränserna. Språket, berättelsen, formen och innehållet skapar egna villkor som inspirerar läsaren.
– Om gränserna mellan textgenrerna suddas ut måste vi lära oss ett nytt sätt att läsa, och det möjliggör helt nya tolkningsmöjligeter, säger juryns ordförande Sinikka Vuola.
Motiv och teman som ofta dyker upp är kroppsliga och sinnliga erfarenheter. Även klimatfrågan och antropocen börjar synas allt tydligare, både i finsk och i finlandssvensk litteratur, och många texter har också självbiografiska drag.
På finska präglas bokåret av prosaexperiment och många riktigt starka debutanter.
– Förutom att det finns en del kvalificerade författarutbildningar tror jag det är viktigt att inse att inte alla debutanter är purunga. Vi såg många relativt sena debuter, av författare med erfarenhet av både liv och annat arbetsliv än författarskapet. Dessutom märkte vi att många debutanter var brett belästa. Märkväl att det är viktigt för författare att också läsa, inte bara skriva! säger Julia Tidigs.
Ny praxis
Under året som gick läste juryn sammanlagt 242 skönlitterära verk, och för några veckor sedan publicerades en lång lista med arton förtjänstfulla, skönlitterära verk.
– Att publicera långa listor är vanligt i många länder, och vi hoppas att det ska bli vedertagen praxis även i Finland, säger Sinikka Vuola.
Vinnaren utses av en prisjury med tre medlemmar, författare Marjo Heiskanen, kritiker, kulturredaktör Siskotuulikki Toijonen och FD, litteraturforskare Veli-Matti Pynttäri.
Vinnaren offentliggörs på Runebergsdagen den 5 februari 2020.
Runebergspriset på 10000 euro instiftades 1986 av tidningen Uusimaa, Suomen kirjailijaliitto och Finlands kritikerförbund. Priset understöds också av Finlands svenska författareförening och Borgå stad.
Verken leker på olika sätt med det lyriska, det visuella eller med vetenskapliga genrer. Julia Tidigs, jurymedlem