EU räknar med att behöva gas länge än
EU ger inte avkall på ambitiösa klimatmål, kol som energikälla ska bort. Men många medlemsländer måste få ha kvar naturgasen som alternativ för att målet ska gå att nå, påpekar Klaus-Dieter Borchardt från EU-kommissionen.
Det pågår en armbrytning om hur olika energikällor ska klassas inom EU i samband med att den nya kommissionen lanserar sin så kalllade gröna giv. Målet är klimatneutralitet 2050, men innan man kommer så långt blir det många och långa diskussioner om vilka medel man kan ta till för att nå dit.
Klaus-Dieter Borchardt är biträdande generaldirektör med ansvar för att koordinera EU:s energipolitik och enligt honom är nyckelordet för framtiden kolfritt. Men då det gäller energi är tillgång och konkurrenskraftiga priser lika viktigt för att medlemsländerna inte ska råka ut för problem. Därför måste man ta sig mot målet stegvis.
– Vi måste se till helheten på sikt, på vägen mot ett koldioxidneutralt samhälle är naturgasen en viktig bit, säger Borchardt.
Borchardt besökte Finland i samband med invigningen av naturgasledningen mellan Finland och Estland, Balticconnector. Ledningen utgör en viktig del av EU:s energinätverk, understryker han, liksom ledningen mellan Litauen och Polen som också är klar att tas i användning. Just nu finns det en växande marknad för naturgas inom EU och de två nya ledningarna förenar rören i det europeiska gasnätet.
På frågan om en växande gasmarknad innebär att den omstridda ledningen Nord Stream 2 mellan
Ryssland och Tyskland behövs svarar Borchardt ändå kort och gott nej.
– Det finns alldeles tillräckligt med transportkapacitet för gas till EU, vi behöver inte ytterligare en ledning från Ryssland, säger han.
Avtal med Ukraina
Det EU:s energiansvarige syftar på är den överföringskapacitet som finns mellan Ryssland och EU via Ukraina. Det avtal som gäller gastransporten går ut i slutet av året och inget nytt avtal finns ännu. Transittrafiken är ekonomiskt viktig för Ukraina som är rädd för att den nya gasledningen ska få inkomstkällan att sina. EU har ställt krav på att gastransporten måste fortsätta.
Just nu förhandlar representanter för Ukraina, EU-kommissionen och Gazprom om ett nytt transitavtal. Från rysk sida var utgångsbudet att förlänga det nuvarande avtalet med ett år, Ukraina vill ha ett tioårigt avtal.
– Ryssland använder Gazprom som politiskt instrument, vi försöker hjälpa till att hitta en lösning här, säger Borchardt.
Han konstaterar att Nord Stream 2 kan göras klar och att den gas som kommer via ledningen kan säljas inom EU, förutsatt att alla regler på marknaden följs. Nord Stream 2 ägs av Gazprom, men flera västeuropeiska energibolag är med och finansierar projektet.
Kärnkraften delar
En annan tvistefråga inom energipolitiken är kärnkraften. Två av EU:s stora medlemsländer är inne på diametralt motsatta linjer. Tyskland avvecklar, medan Frankrike bygger nytt.
Klaus-Dieter Borchardt är försiktig då han uttalar sig om kärnkraftverkens roll då det gäller att minska utsläppen av koldioxid och vill inte säga om de behövs eller inte.
– Säkerheten och hur kärnavfallet tas om hand är nyckelfrågor. Det är varje medlemsstats ensak hur den förhåller sig till kärnkraften.
Borchardt hänvisar till ett beslut i Europeiska investeringsbanken i november där banken beslöt att sluta finansiera energiprojekt där fossila bränslen används. Däremot är linjen neutral då det gäller kärnkraft.
Vid öppningen av Balticconnector i onsdags konstaterade bland andra projektets finländska vd Herkko Plit att gasledningen i framtiden kan användas för annat än naturgas. Ledningarna lämpar sig också för transport av biogas och senare eventuellt vätgas.