Kandidaterna för Runebergspriset 2020
● Ralf Andtbacka (f. 1963): Potsdamer Platz, ” (...)ett konstnärligt forskningsarbete över plats och minne, en betraktelse över geopolitikens och kapitalismens fysiska avlagringar och en undersökning av mänsklighetens och teknologins gränssnitt”.
● Malin Kivelä (f. 1974): Hjärtat ”Texten kommer sin läsare nära, men har också stor rymd. Här finns spädbarnsdoft och skrivande, väntan och begär, allt framskrivet på ett lika sinnligt genomträngande vis”.
● Laura Laakso (f. 1974): debutverk, kollageromanen
Mrs. Milkyway ”(...) ett textlaboratorium, en skönlitterär nöt, en ordcirkus och en intertextuell labyrint. Såsom kollage gör, leker den också med frågan om kreatör. (...) Den experimentella strukturen förenas i frågor kring sexualitet, kvinnlighet och kön, och ur de löpande språkregistrens fyrverkeri urskiljs även rösten av trauma och sönderfall.” Debut.
● Maija Muinonen (f. 1983): sexdeathbabies ”(...) behandlar hemska och smärtsamma upplevelser, rotar i tabun och färdas genom kaoset med ett modigt språk, som testar och tänjer på uttryckets gränser. Också den sinnrika tryckfärgen i textskruden, som minner om venblodets blå toner, vittnar om övergivande och döden.”
● Meiju Niskala (f. 1978):
Sata kirjettä kuolleelle äidille
”(...) ett storverk, som trots det utmanande temat bärs upp av ett luftigt, ljust språk (...) förutom ett konkret, också ett visionärt exempel på hur enskilda upplevelser kan bearbetas och behandlas konstnärligt, och ges bort som gåva.” Skönlitterär debut.
● Pirkko Saisio (f. 1949): Epäröintejä – tunnustuksia rakkaudesta, kirjoittamisesta ja
esiintymisestä ”(...)lust, behov, kärlek, relationer människor emellan och skrivprocesser – samt att synas och accepteras.”
● Aki Salmela (f. 1976): Eläimen varjo, ”Prosadikterna i detta slipade och balanserade verk alternerar med versmått och aforistiska insikter. Aningen gammaldags bildning och visdom förenas parant med aktualiteten hos fabeltraditionen”.
● Antti Salminen (f. 1983) Mir, ”en fiktiv dokumentsamling, som oförskräckt placerar den vetenskapliga stilen i ett lyriskt textlandskap (...) Växelverkan mellan människan och naturen beskrivs genom en fantastisk mykologisk världsförklaring.”