Hufvudstadsbladet

Noveller som för­bryl­lar

Noveller får gär­na krä­va upp­märk­sam­het av sin lä­sa­re och byg­ga på de­tal­jer, men det gäl­ler att ba­lan­se­ra mel­lan vad som är re­le­vant för in­ne­hål­let och vad som in­te är det.

- CHRIS­TA LUND­STRöM Agnes Carlsson

Ann-So­fi Carls­son

La­by­rin­ten Mar­gi­nal 2019

Ann-So­fi Carls­sons tred­je bok La­by­rin­ten är en no­vell­sam­ling om män­ni­skor i för­änd­ring – ett brett te­ma som ju kan in­ne­fat­ta i prin­cip vad som helst, och här hand­lar det till ex­em­pel om att hit­ta sig själv, ha en nä­ra an­hö­rig som är sjuk, makt­ba­lans, över­grepp och mens­värk. De sjut­ton no­vel­ler­na är al­la själv­stän­di­ga och kor­ta nog att pas­sa som läs­ning un­der till ex­em­pel ef­ter­mid­dags­fi­kat. En kopp te och en no­vell, tack. Men no­vel­ler­na är in­te ut­an en viss bi­s­mak av otill­gäng­lig­het.

Lä­sa­ren får mö­ta en rad oli­ka per­so­ner, mat­te­lä­ra­re, kon­fir­man­der, sys­kon och för­vir­ra­de el­ler för­vir­ran­de in­di­vi­der. För det mesta rör sig no­vel­ler­na i en verk­lig­hetsnä­ra var­dag, men ibland bryts re­a­lis­men och fal­ler sön­der i ab­sur­dism med över­na­tur­li­ga in­slag.

Noveller får gär­na krä­va upp­märk­sam­het av sin lä­sa­re och byg­ga på de­tal­jer, men det gäl­ler att ba­lan­se­ra mel­lan vad som är re­le­vant för in­ne­hål­let och vad som in­te är det. Trots att no­vel­ler­na i La­by­rin­ten ba­ra är någ­ra si­dor långa in­ne­hål­ler de myc­ket tom text. Karak­tä­rer­na be­skri­ver det de ser, grund­ligt, el­ler re­flek­te­rar ut i luf­ten över all­män­na ting till sy­nes ut­an att fö­ra hand­ling­en fram­åt. ”Jag kom­mer helt en­kelt in­te på vad jag gör här”, kon­sta­te­rar den me­nings­sö­kan­de hu­vud­per­so­nen i ti­tel­no­vel­len ”La­by­rin­ten”.

Ibland får man käns­lan av att det i viss mån ock­så gäl­ler för­fat­ta­ren. Vis­sa noveller tycks på­bör­ja­de in­nan en upp­fatt­ning om slu­tet fun­nits, många noveller sö­ker sin rikt­ning.

La­by­rin­tens bre­da per­son­gal­le­ri sä­ker­stäl­ler va­ri­a­tion, men vis­sa ka­rak­tä­rer fun­ge­rar bätt­re el­ler säm­re än and­ra. Sär­skilt no­vel­ler­na som be­rät­tas ur barn­per­spek­tiv ska­ver li­te. No­vel­len ”Sys­kon­kär­lek” be­rät­tas ur en lil­le­brors per­spek­tiv. Dy­na­mi­ken mel­lan lil­le­bror och sto­re­bror är skräm­man­de men re­a­lis­tisk. Sto­re­bro­dern är våld­sam, hot­full och ma­ni­pu­la­tiv, och lil­le­bro­dern har lärt sig hur man bäst han­te­rar ho­nom. No­vel­len är en av de mest in­tres­san­ta i sam­ling­en, men när lil­le­bro­dern be­skri­ver sin verk­lig­het med for­mu­le­ring­ar som ”Själv id­kar jag ing­en sport”, ”det är jag som hål­ler lå­da” el­ler an­vän­der ord som ”sat­tyg” och ”mis­ta” skor­rar språ­ket mot hur man för­vän­tar sig att ett barn ska ut­tryc­ka sig.

Visst finns det ock­så träf­fan­de be­skriv­na hän­del­se­för­lopp i La­by­rin­ten. Trots den språk­li­ga osä­ker­he­ten är allt­så sys­kon­dy­na­mi­ken ovan ett ex­em­pel. Hur en kon­fir­mand ut­veck­las från frälst till kyrk­brän­na­re i no­vel­len ”Kråk­blic­ken” är ett an­nat. Här är be­rät­tan­det tätt och in­ten­sivt, tex­ten känns ge­nom­tänkt och den un­der­lig­gan­de fa­ran fun­ge­rar som driv­kraft. Brän­ner till or­dent­ligt gör det ock­så när Carls­son i ”Älg­flu­gor­na” be­skri­ver ett för­hål­lan­de där den ena par­ten är död­ligt sjuk. De för­sö­ker upp­rätt­hål­la var­da­gen och åker på svam­put­flykt, men den ena be­hö­ver he­la ti­den be­vi­sa att or­ken finns, och den and­ra är he­la ti­den oro­lig. Här an­vänds no­vell­sam­ling­ens sym­bol för räds­la, oro och obe­hag, in­sek­ter, på ett sub­tilt sätt, vil­ket gör att man som lä­sa­re he­la ti­den är på hel­spänn.

Men i många fall är no­vel­ler­na snudd på otill­gäng­li­ga. Som lä­sa­re kom­mer man in­te till­räck­ligt nä­ra karak­tä­rer­na för att för­stå vad som egent­li­gen hän­der. Fle­ra av no­vel­ler­nas upp­lägg och slut väc­ker fler frå­gor än de be­sva­rar. Mel­lan des­sa glim­tar guld­kor­nen fram, men hel­hets­in­tryc­ket är för­bryl­lan­de.

 ??  ??
 ?? FO­TO: PIA
HILDéN ?? Vis­sa av no­vel­ler­na i Ann-So­fi Carls­sons nya sam­ling tycks på­bör­ja­de in­nan en upp­fatt­ning om slu­tet fun­nits.
FO­TO: PIA HILDéN Vis­sa av no­vel­ler­na i Ann-So­fi Carls­sons nya sam­ling tycks på­bör­ja­de in­nan en upp­fatt­ning om slu­tet fun­nits.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland