Vi behöver veta mer om könad värnplikt

Försvarsmaktens personal brukar påstå att försvarets ledarskapsutbilding är av stor nytta i beväringarnas framtida liv och då speciellt i arbetslivet. Svenska Yle frågade i fjol verkställande direktörer på de 31 största börsbolagen om de gått ledarskapsutbildningen under sin tid i militärtjänsten. 20 av dem svarade varav 14 hade fått ledarskapsutbildning. Frågan är om det är innehållet i ledarutbildningen i sig eller det nätverk som skapas under militärtjänsten som är av nytta på arbetsmarknaden. Eller kanske en kombination?

Det finns fortfarande ingen vetenskaplig forskning om relevansen av försvarets ledarskapsutbildning i arbetslivet. Heli Häyrynen skriver i en essä att arbetslivet skulle vinna på att också kvinnor skulle delta i uppbåden. Häyrynen påstår att ledarutbildning och nätverk är bra för alla. Sociala nätverk som man skapar under hela sin livstid är nyttiga också i arbetslivet.

Jag fick min ledarskapsutbildning i form av en reservofficerskurs i Sjökrigsskolan och där pratades det mycket om broderskap för resten av livet. Inom sociologin finns begreppet socialt kapital som betyder nätverk och kontakt med till exempel gamla skolkamrater och beväringskamrater. Alla som har gjort sin militärtjänst delar också ett kulturellt kapital som i detta sammanhang består av vissa kunskaper och sätt att prata som bara de som känner till den militära världen är en del av. Socialt och kulturellt kapital är båda en del av ett symboliskt kapital, ett begrepp som gjorde sitt genombrott i sociologen Pierre Bourdieus La Distinction (1979).

Kulturellt kapital blir speciellt tydligt bland dem som har gått reservofficerskursen. Alla har samma slags erfarenheter och även om man inte känner varandra kan man lätt dela en viss samhörighet med andra som har gått Reservofficersskolan eller Sjökrigsskolan. Båda skolorna är väldigt traditionella och följer fortfarande alla sina gamla traditioner. Jag kan tänka mig att de 13 börsbolagschefer som har reservofficersutbildning känner till detta.

Tiderna har ändå förändrats sedan de nuvarande börsbolagscheferna kom ut i arbetslivet. Arbetsmarknader har genomgått förändringar och militärutbildningen spelar kanske inte en så stor roll längre. Det betyder dock inte att militärtjänsten inte skulle ha någon betydelse i människors arbetskarriär längre.

Som sagt, det finns ingen vetenskaplig forskning om militärledarskapets betydelse i arbetslivet. Försvarsminister Antti Kaikkonen sade i fjol att han kommer att grunda en parlamentarisk kommitté som ska undersöka den allmänna värnpliktens framtid. I denna undersökning kommer genus också att tas upp och där finns också ett behov av att forska i hurdan påverkan den könade värnplikten har i arbetslivet och samhället i sin helhet. På ett juridiskt plan är det redan klart att det nuvarande systemet är diskriminerande mot män.