Familjereform får ris och ros
Regeringen vill förlänga den totala familjeledigheten med två och en halv månad och samtidigt införa kvoter på ungefär sju månader per förälder. Enligt social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen är målet att öka jämställdheten. Nästan tre månader k
En längre familjeledighet och fler kvoterade dagar. Det utlovar regeringen i en reform som är tänkt att bli klar i år. Men modellen ger också stora möjligheter för den ena parten att ge av sina dagar till den andra. Finlands näringsliv EK befarar att det leder till att jämställdheten inte alls ökar som tänkt.
En arbetsgrupp har kommit fram till en modell för reform av familjeledigheterna. Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen (V) presenterade den i går. Hon talar om en radikal förnyelse där barnet står i fokus.
I praktiken handlar förslaget om en 1+7+7-modell, som också varit i offentligheten tidigare.
Båda föräldrarna skulle få en kvot på 164 dagar, vilket är ungefär 6,6 månader (söndagar räknas inte med i dagpenningsdagarna). Den ena föräldern kan överlåta 69 dagar, eller cirka 3 månader, från sin kvot till den andra. Den förälder som föder barnet får också en månad i så kallade graviditetsdagar. Tas dagarna ut i ett streck blir det sammanlagt 14 månader.
En ensamförsörjande förälder får använda alla dagar.
I dag är den totala föräldraledigheten 11,5 månader. Öronmärkta dagar för mamman, då moderskapspenning betalas ut, är cirka 4 månader. Faderskapsledigheten är högst 9 veckor. Föräldraledighet, som båda parter kan använda, är 158 dagar eller drygt ett halvår.
Oenig arbetsgrupp
Arbetsgruppen är en så kallad trepartsgrupp som leds av ministeriets tjänstemän och där både arbetsgivaroch arbetsmarknadsparter ingår. Aino-Kaisa Pekonen sticker inte under stol med att den inte har varit enhällig. En hel del arbete återstår också tills detaljerna är på plats.
– Fortsättningsvis är det i Finland regeringen som beslutar hur ett lagpaket som ges till riksdagen ser ut, säger hon ändå.
En familjeledighetsreform har blivit något av en långkörare i finsk politik. Regeringen Sipiläs planer föll för ganska exakt två år sedan på grund av oenighet inom regeringen. Pekonen bedyrar att alla regeringspartier nu står bakom planerna.
Den föreslagna reformen skulle kosta cirka 100 miljoner euro enligt Social- och hälsovårdsministeriet, och effekten på sysselsättningen är negativ – hur mycket är svårt att bedöma eftersom det inte är klart hur stor del av de öronmärkta dagarna som parterna kommer att använda. Det här kan ses rimma illa med tanke på regeringens sysselsättningsmål.
Aino-Kaisa Pekonen betonar att reformen inte i första hand handlar om sysselsättning utan om att öka jämställdheten och familjernas välbefinnande. Hon talar också varmt för flexibiliteten i modellen. Tanken är att det också ska kunna gå att ta ut ledighet i kortare perioder fram till att barnet är 2 år.
Exakt hur kostnaderna ska fördelas är en av tvistefrågorna. Regeringen har reserverat 25 miljoner euro. Ministeriets uppskattning är att sjukförsäkringsavgiften, som arbetsgivare och arbetstagare står för tillsammans, behöver höjas med 0,15 procent för att stå för resten.
Hemvårdsstödet finns kvar
Hemvårdsstödet, som kan betalas ut tills barnet fyller 3 år, rörs inte i den här reformen. Det var Centerns krav under regeringsförhandlingarna. Det här är också en av de frågor som har orsakat groll i arbetsgruppen.
Det finns också de som har velat se en större öronmärkt andel för pappor. Finländska pappor tar nu ut bara en dryg tiondel av föräldraledigheten, och en femtedel använder inte någon föräldraledighet alls. Forskning har visat att kvoter är det bästa sättet att öka uttaget.
Så räcker den föreslagna modellen för att få fler män att stanna hemma?
– I regeringsprogrammet finns en skrivning om att mammornas möjlighet att vara föräldralediga inte ska minska. Så här kortar vi inte på mammornas ledighet men pappornas blir längre än i dag också om den andra föräldern överlåter sina dagar, svarar Aino-Kaisa Pekonen.
Hon medger att ambitionsnivån kunde vara högre, men vidhåller att den föreslagna modellen ökar jämställdheten och betonar att det i framtiden är möjligt att öka kvoter och dagar.
Samtidigt har inte minst Centern betonat vikten av att familjerna själva ska få besluta hur de gör.
”Lika eländigt som tidigare”
Politiker nära regeringen berömmer lösningen, akademikerfacket Akava är kritiskt medan FTFC:s reaktion kanske kan sammanfattas med ett okej.
Från Finlands Näringsliv EK ingår direktör Ilkka Oksala i trepartsarbetsgruppen. Han är kritisk till lösningen och menar att målet att förbättra jämställdheten och stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden inte uppnås.
Enligt honom leder möjligheten att ge av sina dagar till den andra föräldern till att pappornas uttag inte kommer att öka i den grad som det borde. Han hänvisar till att pappor i dag tar ut bara 1,5 procent av den andel som föräldrarna får dela på.
– Det kommer att fortsätta vara lika eländigt som tidigare.
Enligt honom är det också problematiskt att regeringen, som han ser det, bakband arbetsgruppens händer redan i regeringsprogrammet bland annat med skrivningen att hemvårdsstödet inte ska förkortas. Det stödet används i ännu högre grad än föräldraledigheten av kvinnor.
Den negativa sysselsättningseffekten beskriver han som en stor olägenhet.
Inte könsbundet
Ett syfte med reformen är dessutom att lagstiftningen ska uppdateras för att bättre motsvara dagens familjer. Förmånerna ska inte vara könsbundna och i själva lagtexten ska det inte längre talas om mammor och pappor.
Reformen är färdig att tas i bruk tidigast 2021 enligt Social- och hälsovårdsministeriet.
❞ I regeringsprogrammet finns en skrivning om att mammornas möjlighet att vara föräldralediga inte ska minska. Så här kortar vi inte på mammornas ledighet men pappornas blir längre än i dag också om den andra föräldern överlåter sina dagar.
Aino-Kaisa Pekonen
social- och hälsovårdsminister