Juridiska granskningar präglar politiken
– Vi ska inte göra politik av juridiska processer, sade talman Matti Vanhanen då riksdagen inledde sitt riksmöte. I dag debatteras riksåklagarens begäran kring Juha Mäenpää (Sannf), och åsikter har stakats ut redan i förväg.
När årets riksmöte öppnas sker det då juridiska granskningar av politiker pågår. Grundlagsutskottet granskar utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) i en ministeransvarsfråga, och i ett annat fall har riksåklagaren begärt riksdagens lov att väcka åtal mot Juha Mäenpää (Sannf) för misstänkt hets mot folkgrupp då han i plenum jämfört folkgrupper med främmande arter.
Talman Matti Vanhanen tangerade det i sitt tal.
– Vi måste som ledamöter agera så att vi respekterar rättsstaten och inte gör politik av juridiken – på det sättet förebygger vi också att man inte tillgriper juridiken av politiska skäl i fortsättningen.
Vanhanen har tidigare bland annat påtalat att riksdagsledamöter inte borde uttala sig i förväg om sina ståndpunkter i ärenden där riksdagen ska agera juridiskt. I fallet Mäenpää har Sannfinländarnas ordförande Jussi Hallaaho sagt att gruppen röstar emot.
I dag debatteras riksåklagarens begäran i riksdagen.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) säger att det är ett besvärligt läge då en partiordförande tagit ställning i förväg.
– Det är just den här typen av agerande man borde undvika för att upprätthålla förtroende för det som sker här. De har hunnit ta ställning innan grundlagsutskottet ens har hunnit sätta sig in i frågan, säger Henriksson.
Sannfinländarnas gruppordförande Ville Tavio säger att han inte känner till att någon skulle ha kommenterat sin ställning till Haavistoärendet i förväg, och att Mäenpääfrågan ”inte är i grundlagsutskottet ännu”. Men snart är den, och efter utskottets betänkande kan riksdagen rösta om tillstånd för åtal. Det kräver fem sjättedelars majoritet.
Att ledamöter tagit ställning beror på att svaret tett sig ”självklart”, säger Tavio.
– Vi tycker att det som sades inte borde uppfylla kännetecknen för hets mot folkgrupp. Dessutom har vi varit konsekventa, för vi har också föreslagit att lagen ska lindras när det gäller de här kännetecknen.
Är det inte nuvarande lag som gäller nu?
– Ja, men vår åsikt är att nuvarande lag är otydlig och att man inte vet vad som är straffbart, säger Tavio.
Riksdagen ska väl ta ställning till riksåklagarens begäran, och inte till skuldfrågan? – Jo, men här är det mer fråga om vilken grad av immunitet en riksdagsledamot ska ha då det gäller vad som sägs i plenum, och vi anser att den ska vara stark.
”Kan en riksdagsledamot se skillnad?”
Tidigare justitieministern, riksdagsledamoten Antti Häkkänen (Saml) anser att resonemanget är förbluffande.
– En grundläggande sak som tycks vara oklar är att riksdagsledamöter måste följa också sådana lagar som de själva vill ändra på i framtiden. Nu handlar frågeställningen om ifall en person har brutit mot gällande lag. Sannfinländarna tycks blanda ihop saker. Kan inte en riksdagsledamot se skillnad mellan att vilja ändra en lag i framtiden och att följa den nuvarande? säger Antti Häkkänen.
– Om man inte kan det, så är det nog något stort på gång.
Han pekar på både Sannfinländarna och De gröna, och anser att också De gröna var i en gråzon i debatten om civil olydnad under förra riksdagsperioden.
Häkkänen säger att han blev förvirrad av den del av Vanhanens tal som handlade om att inte ”tillgripa juridik av politiska skäl”, ifall meningen handlade om utredningen av Haavisto. Bland dem som bett grundlagsutskottet behandla ministeransvarsfrågan fanns samlingspartistiska ledamöter.
– Det vore underligt om han menade att man inte kan ge en påminnelse om ministeransvar, ifall det finns trovärdiga påståenden om att det kan ha skett lagbrott, säger Häkkänen.
För att väljare och medborgare ska lita på att juridik och politik inte blandas ihop säger Häkkänen att det är viktigt att frågorna kring att en ledamot misstänks för brott antingen i eller utanför huset ”inte sopas under mattan”.
– Makthavare ska följa samma lagar som andra, och om man inte gör det skall man ställas till svars.
Anna-Maja Henriksson säger att problem uppstår då populismen får fotfäste.
– Var och en väljer i val vem man röstar på, och man måste rösta in sådana människor som följer spelreglerna och inte kör ett eget race till eget partis vinning. Det här är problemet när populismen får fotfäste och det går före annat. Det ligger inte i medborgarnas intresse att underminera viktiga institutioner och riksdagen är kanske den allra viktigaste.
Heinäluoma: Inte acceptabelt
Europaparlamentarikerns, tidigare talmannen Eero Heinäluoma (SDP), säger att han hoppas att alla ledamöter lyssnade på Vanhanens tal, också det som gäller ledamöters agerande på sociala medier.
– Det måste ske en förändring i det här huset och också i ledamöters agerande på sociala medier. Det är inte acceptabelt att en ledamot lägger ut en bild som föreställer denne med ett maskingevär, samtidigt som man konstaterar att man är på väg till riksmötets öppning. Det är oacceptabelt och jag är bekymrad, säger Heinäluoma.
Han syftar på Sannfinländaren Sebastian Tynkkynen, som på tisdagen skrev på sociala medier att han är på väg till det ”rödgröna riksmötet” och med bilden av ett vapen beskrev sin ”sinnesstämning”.