Mot hatretorik och rasism
Både president Sauli Niinistö och riksdagens talman Matti Vanhanen tog inför riksdagen upp det hårda debattklimatet. Det är viktigt att rikets högsta ledning signalerar att det är dags för besinning.
President Sauli Niinistö behandlade hatretoriken i sitt nyårstal som riktar sig direkt till alla medborgare. Nu tog han upp samma teman också inför riksdagen. Det är viktigt och värdefullt eftersom Sauli Niinistö om någon är en opinionsledare i vårt land.
Även riksdagens talman Matti Vanhanen berörde tematiken.
Presidenten anknöt till sina besök i Israel och Polen i samband med att Förintelsedagen har firats och att det har gått 75 år sedan fångarna i koncentrationslägret Auschwitz befriades. Han konstaterade att människan inte har blivit immun mot hat och att det finns tecken på att antisemitism och rasism igen är på frammarsch, tyvärr också hos oss. Niinistö slog fast att de måste bekämpas med kraft och att ingendera ska få fotfäste. Han lyfte upp att både rasism och hatretorik handlar om att göra en person värdelös på grund av hens ursprung, åsikter och agerande och att hat föder hat.
Presidenten varnade också för att både rasism och hatretorik kan bli alldagliga företeelser.
Det är påkallat att uppmärksamma de här fenomenen också inför riksdagen eftersom även riksdagsledamöter tyvärr har gjort och gör sig skyldiga till hatretorik och också rasism, i riksdagen och utanför den. Flera sannfinländska riksdagsledamöter är dömda för hets mot folkgrupp, andra processer pågår.
Just nu är det aktuellt med en rättslig bedömning av riksdagsledamot Juha Mäenpääs (Sannf) uttalande i riksdagen där han likställde flyktingar med invasiva arter i naturen. Eftersom det yttrandet fälldes i plenum kan åtal väckas enbart om riksdagens plenum, efter behandling i grundlagsutskottet, ger sin tillåtelse. Det är befogat att ledamöternas yttrandefrihet backas upp av en sådan här bestämmelse, men samtidigt måste riksdagen handskas klokt med en sådan situation.
Det kloka i det här fallet skulle vara att låta grundlagsutskottet i lugn och ro bekanta sig med frågan och skriva sitt betänkande. Nu har ändå Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho slagit fast att hans grupp kommer att rösta mot att åtalet kan väckas. Det här innan grundlagsutskottet har behandlat frågan, vilket innebär att ett åtal inte är möjligt eftersom det skulle kräva en majoritet på 5/6 i riksdagen. Därmed politiserar Sannfinländarna en juridisk process. Det gagnar ingen. Även om riksdagen skulle ge sin tillåtelse till åtal, innebär det inte att riksåklagare Raija Toiviainen automatiskt skulle väcka åtal.
Talman Matti Vanhanen fäste uppmärksamhet vid polariseringen i samhället och påpekade att många finländare önskar att riksdagen, riksdagsledamöterna och deras verksamhetskultur ska uppfylla kraven på värdighet och fungera som goda exempel. Vanhanen påpekade att grundlagens krav på värdighet och respekt gäller riksdagens arbete men att medborgarna inte skiljer på vad riksdagsledamöter säger och gör i riksdagen respektive utanför riksdagen.
Talman Vanhanen tog också upp de stora helheter som riksdagen kommer att behandla – sysselsättningen, nativiteten och klimatuppvärmningen.
Presidenten lyfte även upp utrikespolitiska frågor och påpekade att trots att det finns gott om missämja i den internationella politiken kunde han själv vid förintelseforumet i Jerusalem nyligen också skönja en glimt av hopp. Det behövs, konstaterade Sauli Niinistö och pekade ut fyra hot – kärnvapen, terrorism, pandemier och klimatförändringar. Han uppmanade riksdagsledamöterna att följa med händelserna i världen och lovade själv fortsätta diskussionerna om utrikes- och säkerhetspolitiken med riksdagen.
Presidenten såg också mycket positivt i utvecklingen i Finland och världen. Allt var inte alls bättre förr och mycket gott har hänt, påpekade Niinistö. Han underströk också att även om det finns skrämmande hotbilder så kan mänskligheten övervinna hoten.
Vi får hoppas att presidentens och talmannens krav på besinning och värdighet får konkreta följder. Men även om det inte skulle ske, är de här signalerna från rikets högsta ledning viktiga.