”Helsingfors enda som klarar sig”
Året 2019 var ett bottenår för kommunernas ekonomi. Tre av fyra kommuner uppvisade ett negativt resultat.
Kommunförbundet har gått igenom kommunernas bokslut från 2019. De goda nyheterna är att läget inte är så illa som man befarade.
– Vi var rädda för att kommunernas underskott skulle bli närmare en miljard, men resultatet var bara kring 200 miljoner på minus, säger Kommunförbundets vd Minna Karhunen på en presskonferens i Helsingfors i går.
Det betyder att 2019 bara är det nästsämsta året för kommunekonomin under 2000-talet, eftersom 2012 var sämre. Men läget är allvarligt och tre fjärdedelar av kommunerna uppvisar negativt resultat. Antalet kommuner som inte ens klarar av att täcka de löpande kostnaderna utan lån ökade från 44 till 56 stycken.
– Länge tänkte vi att det framför allt är kommunerna där befolkningen minskar som har problem. Nu är det egentligen bara Helsingfors som klarar sig.
Helsingfors kammar in stora summor på samfundsskatten. Att de andra växande städerna gör ett negativt resultat beror delvis på att inflyttningen kräver stora investeringar.
– Nu har vi ett dubbelt servicenät i Finland. Tjänsterna finns kvar på landsbygden, men samtidigt är de växande städerna tvungna att bygga nytt.
En tredjedel av investeringarna gjordes i Helsingfors, Esbo, Tammerfors och Vanda. De tjugo största städerna stod för 60 procent av investeringarna.
Några kommuner utöver Helsingfors gjorde också klart positiva restultat och det beror främst på försäljningsvinster. Kajana och Sotkamo har till exempel sålt sitt energibolag.
Regeringens planer kostar
Det förnyade skattekortet har också lett till att en del av skatteintäkterna samlas in med fördröjning, vilket påverkar boksluten. Fler personer än tidigare har en för låg skattesats, och först då de betalar restskatt får kommunerna sina skattepengar.
Den största orsaken till det försämrade läget är ökade utgifter. Många kommuner hade också skjutit upp sina vårdinvesteringar i väntan på vårdreformen, men då reformen sköts upp kunde de inte längre vänta. I bakgrunden finns också nedskärningar i statsandelarna under Juha Sipiläs (C) regeringsperiod.
– Kommunerna har gjort väldigt mycket för att siffrorna inte är värre än så här, säger Timo Reina, Kommunförbundets vice vd.
Den nya regeringen höjde statsandelarna en aning, men kommunerna oroar sig för nya utgifter som en följd av regeringens reformer. Löftena om förlängd läroplikt och högre personaldimensionering inom vården kommer att kosta.
– Personaldimensioneringen lär kosta över 200 miljoner euro, men varifrån pengarna ska komma är inte helt klart. Sedan kommer nästa skyldighet och vem ska finansiera det?
Svåra kollektivavtalsförhandlingar
Förhandlingarna om kollektivavtal pågår under våren inom den kommunala sektorn. Fackförbundens krav står långt ifrån arbetsgivarnas vilja att betala, speciellt då kommunernas ekonomiska läge sällan har varit lika dåligt som nu.
På tisdagen meddelade Kommunarbetsgivarna att kommunernas förväntas permittera över 8 000 personer, medan 750 kan sägas upp i år. Så stora uppsägningar har inte varit aktuella sedan 1990-talet.
– Vi hoppas att vi klarar det här året utan större överraskningar så att kommunerna får en liten andningspaus, innan de måste fortsätta sanera.