Johaug hade en bättre förklaring
– Jag både hoppas och tror att hon fått i sig det förbjudna medlet av misstag.
Alla vill säkert tro att Jenny Fransson inte dopat sig medvetet. Åtminstone de som läst hennes rörande intervju i Dagens Nyheter, där den svenska brottningsstjärnan beskriver hur hennes liv har blivit förstört. Men det är givetvis inte någonting som Peter Reinebo, verksamhetschef för Sveriges olympiska kommitté, borde vara i en position att uttala sig om.
Han är säkert inte den enda i Sverige som har svårt att tro att en blond, svensk kvinna med efternamnet Fransson kan ha dopat sig. I Finland skulle Fransson knappast bli bemött med lika stor förståelse i offentligheten.
– Jag känner verkligen med Jenny som person. Hon är en värderingsstark individ och har alltid ställt upp för att ge tillbaka till idrotten, för att sprida de olympiska värderingarna till barn och unga.
Jag vet inte vad ”värderingsstark” ens betyder. Jag vet bara att det inte är en av de förmildrande omständigheter som enligt Wadas reglemente kan leda till en förkortad avstängning.
”Sverige har fått ett eget Johaug-fall”, skriver SVT:s kommentator Jacob Hård. Precis som med Johaug i Norge, finns det inte många i Sverige som ifrågasätter Franssons egen version av händelseförloppet.
Det finns dock en väsentlig skillnad mellan de två dopningsfallen. Therese Johaug hade en förklaring. Det har inte Jenny Fransson. Det enda som de båda har gemensamt är att båda hade en syntetisk, anabol steroid i kroppen. En förbjuden substans som inte finns i kroppen naturligt.
Det var många – inte minst i Sverige – som ifrågasatte Johaugs förklaring. Men den var rimlig. Johaug kunde uppvisa varifrån hon hade fått i sig en förbjuden steroid. Hon hade en läkare som tog på sig ansvaret. Idrottens högsta instans, Cas, ansåg att den detaljerade historien var mer sannolik än alla alternativa händelseförlopp.
Ändå blev Johaug avstängd i arton månader. Det vanliga straffet för en anabol steroid är fyra års avstängning. Än så länge har Fransson inte uppvisat någon giltig orsak till ett nedsatt straff.
– Min tanke är att någon som varit i lokalen när jag har tränat har gjort det här mot mig. Det är det enda som jag kan tänka mig. Jag förstår inte hur jag skulle ha fått in det i min mun annars, säger Fransson till Dagens Nyheter.
Sabotage är en förklaring som sällan fungerat, fastän många försökt före Fransson. Även om Franssons vattenflaska skulle visa sig innehålla spår av den förbjudna substansen, finns det inget bevis för att hon själv inte spetsat den i efterskott. Dessutom är sabotage inte en ursäkt, om hon själv varit vårdslös.
Så här står det i samband med artikel 10.4 i Wadas antidopningsreglemente: Om idrottsutövaren kan bevisa att den – trots omsorgsfullhet – blivit utsatt för sabotage, kan den undkomma en avstängning. Men det gäller inte om det är idrottsutövarens tränare, läkare, familjemedlem, eller någon annan inom idrottsutövarens inre krets som utfört sabotaget. Idrottsutövaren är ansvarig för vad de förtär och för vem de tillåter ha tillgång till sin mat och dryck. I klartext betyder det att Fransson inte kan hänvisa till att hon lämnat sin vattenflaska obevakad. Det är vårdslöshet.
Det finns få prejudikat. En indisk brottare, Narsingh Yadav, blev frikänd av sitt grenförbund efter att ha åkt fast för en anabol steroid före OS i Rio de Janeiro. Yadav hävdade att han blivit utsatt för sabotage. Wada överklagade dock beslutet och Cas avstängde honom i fyra år.
För ett år sedan erkände den japanska paddlaren Yasuhiro Suzuki att han spetsat sin rival Seiji Komatsus vattenflaska med en anabol steroid. Suzuki blev avstängd i åtta år.
Den belgiska judokan Charline Van Snick blev frikänd av Cas år 2014. Cas ansåg att det var mest sannolikt att Van Snick blivit utsatt för sabotage, då hon testade positivt för kokain. Till saken hör dock att Van Snick kunde presentera utförliga bevis för att hon aldrig använt kokain förut.
Min första tanke var att Fransson fått i sig metyltestosteron i ett kosttillskott. Det hade varit en rimlig förklaring. Men det utesluter hon själv då hon säger till DN att hon inte använder några kosttillskott. Oavsett, idrottsutövaren har själv det yttersta ansvaret för vad den stoppar i sig (se ovan). Det skulle alltså inte heller fungera för att undvika en avstängning, men hon kunde ha fått en förkortad avstängning.
Precis som i Johaugs fall hade Fransson endast en ytterst liten mängd av den förbjudna substansen i sin kropp. Men det bevisar ingenting. Hon kan ha fått i sig metyltestosteron av misstag, använt en mikrodos, eller en större dos några veckor tidigare.
Om Franssons B-prov visar sig vara positivt (det är det nästan alltid om A-provet är positivt) blir hon avstängd och missar sommarOS i Tokyo. Hennes karriär är troligen över.
Det är förstås tragiskt om hon är oskyldig till att medvetet ha dopat sig. I Wadas antidopningsreglemente finns det dock inga nyansskillnader mellan att dopa sig, vara dopad, eller omedvetet ha en förbjuden substans i sin kropp. Det finns inte heller nyansskillnader mellan svenskar, svenska invandrare med rysk bakgrund, svenska invandrare med etiopisk bakgrund, finnar, eller ryssar. Svenskan Abeba Aregawi blev inte bemött med samma sympati i Sverige då hon åkte fast för meldonium, en hjärtmedicin som blev förbjuden av Wada, fastän hon senare blev frikänd.
– Hon har dopat sig, men ändå inte. Men jag vill inte se Abeba Aregawi i OS, skrev Mats Wennerholm i Aftonbladet om Aregawi.
Alla vill förstås se Fransson i OS. Men det förutsätter nog att hon kommer med en bättre förklaring.