Gumman Tö håller snö och is borta
Med ihärdig frenesi har Gumman Tös kvast hela vintern sopat in ljumma och blöta lågtryck över södra Finland. De milda luftströmmarna från sydväst ger upphov till fenomen som vanligen hör hemma i helt andra årstider. – Det här är en helt nödvändig reform,
Det handlar inte bara om golfspelare som aldrig behövt avsluta säsongen eller om skidåkare som inte kunnat inleda den, utan också om överraskande vårtecken mitt i vintern.
De första pollenrapporterna kom till exempel redan kring mitten av januari. Det är exceptionellt tidigt, enligt Aerobiologiska enheten vid Åbo universitet. Hasselbuskarna blommar nu längs sydkusten och också alarna slår ut.
Helsingfors brukar i medeltal få ett bestående snötäcke kring månadsskiftet december–januari, men i år var hela januari snöfri vid Kajsaniemiparkens mätningsstation. I stället blommar snödroppar i huvudstadsregionen.
Snöbristen närmar sig rekordet 2007–2008, då Helsingfors inte fick något snötäcke förrän den 2 mars.
Fåglar stannar kvar
Någon havsis att tala om finns inte heller. Därför har tiotusentals sjöfåglar som vanligen huserar på sydligare breddgrader så här års stannat i Finland.
– När vintern är så här mild har de fåglar som övervintrar i Finland generellt lättare att hitta föda. Därför finns i år också större mängder fåglar som tillfälligt stannar i Finland så länge vädret fortsätter så här, säger ornitologen Jörgen Palmgren.
En blöt men snöfri vinter för med sig både för- och nackdelar för fågelfaunan.
– De minsta stannfåglarna, som kungsfågeln och trädkryparen, som har svårt att klara sig då det är riktigt kallt och snörikt, har det lättare i år. Skogshönsfåglarna lever däremot bättre i ett snörikt landskap då de kan söka skydd och övernatta i snölegor, säger Palmgren.
– För många arter är det ändå lättare att stanna kvar, och på sätt och vis är det gynnsamt för dem att inte behöva utsätta sig för den farliga flyttresan. Lite tokigt känns det kanske ändå att talgoxarna sjunger i början av februari, tre månader före sin normala häckningstid, fortsätter han.
Utbildningsstyrelsen har förberett en uppdatering av sina riktlinjer för bedömningen av elevernas kunnande i den grundläggande utbildningen. Riktlinjerna kommer att publiceras på tisdag.
I praktiken handlar uppdateringen om att göra riktlinjerna tydligare och minska på tolkningsutrymmet, säger enhetschef Leena Nissilä vid Utbildningsstyrelsen. Enligt Utbildningsstyrelsen är syftet med preciseringarna att göra bedömningen i de finländska skolorna enhetligare och på så sätt stärka likvärdigheten i bedömningen av eleverna.
– När Utbildningsstyrelsen gjorde en uppföljningsundersökning om den nya läroplanen åren 2015– 2018 upptäckte vi att tillämpningen av riktlinjerna för bedömningen varierar mellan kommunerna. Både rektorer, lärare, elever och vårdnadshavare har lyft fram att det behövs tydligare riktlinjer för bedömningen, säger Nissilä.
Skolorna har tid att förbereda sig för de nya riktlinjerna fram till den 1 augusti då de träder i kraft. Utbildningsstyrelsen stöder processen bland annat genom att ordna fortbildning och erbjuda handledning.
Utbildningsstyrelsen publicerade ett utkast till de nya riktlinjerna i höstas och samlade in kommentarer om utkastet i september och oktober. Ungefär 400 aktörer kommenterade utkastet och responsen föranledde en del ändringar. Utbildningsstyrelsen informerar närmare om innehållet i de preciserade riktlinjerna när de publiceras på tisdag.
Lärarna välkomnar ändringarna
Vid undervisningssektorns fackorganisation OAJ välkomnar utvecklingschef Jaakko Salo uppdateringen av riktlinjerna med öppna armar.
– Det här är en helt nödvändig reform och vi hör till dem som varit mest högljudda om behovet av nya riktlinjer. Det har varit ett problem att instruktionerna varit för otydliga och att de tolkats på olika sätt i kommunerna.
– Det är bra att vi får tydliga riktlinjer. Lärarna har känt obehag över att bedömningen inte varit enhetlig.
Enligt Salo kan tydligare riktlinjer minska på den arbetsbörda som bedömningen orsakar lärarna. Han tycker inte att preciseringarna tär på lärarnas pedagogiska autonomi.
Senare i år kommer Utbildningsstyrelsen också att göra ändringar som berör kunskapskraven för slutbedömningen i olika läroämnen i den grundläggande utbildningen. Utbildningsstyrelsen kommer att fastställa kriterier för slutbedömningen för vitsorden 5, 7, 8 och 9. För tillfället finns det fastställda kunskapskrav endast för vitsordet 8.