Hufvudstadsbladet

Finländska

Åbovarvet Meyer Turkus inköp från Tyskland har ökat dramatiskt de senaste åren, visar en ny studie vid Åbo universite­t.

- FOTO: HEIKKI SAUKKOMAA/LEHTIKUVA

företag i mer än 100 kommuner levererade för sammanlagt 638 miljoner euro till Åbovarvet Meyer Turku 2018. Det visar en färsk undersökni­ng.

Åbovarvet Meyer Turku har beställt motorer till sina senaste fartygsbyg­gen från utländska leverantör­er, och den finländska motortillv­erkaren Wärtsilä har gått miste om värdefulla beställnin­gar.

Det framgår av en ny studie om Åbovarvets regionalek­onomiska effekter som sjöfartsbr­anschens utbildning­soch forsknings­central Brahea vid Åbo universite­t gjort. Undersökni­ngen är en uppföljnin­g på en liknande studie som gjordes vid Brahea år 2017.

Den nya undersökni­ngen visar att det sammanlagd­a värdet av Meyer Turkus inköp ökade från 508 miljoner euro år 2016 till 933 miljoner euro år 2018.

Av leveranser­nas sammanlagd­a värde av 933 miljoner euro utgjorde de finländska leveranser­na 638 miljoner euro.

Åbovarvets omsättning och den del av leverantör­ernas omsättning som hängde ihop med varvets produktion var sammanlagt 1,9 miljarder euro år 2018. Varvets omsättning utgjorde ungefär hälften av summan.

Meyer Turku gjorde 29 miljoner euro vinst år 2018.

Motorer från Tyskland

En jämförelse mellan olika landskap i Finland visar att Österbotte­n tappat mark om man ser på hur värdet av Åbovarvets inköp fördelas. År 2016 utgjorde österbottn­iska leveranser 9 procent av de finländska leveranser­nas sammanlagd­a värde men två år senare var andelen 2 procent.

Både Åbovarvets vice vd Tapani Pulli och specialfor­skaren Tapio Karvonen vid Åbo universite­t säger att orsaken till förändring­en är att huvudmotor­erna till varvets nya fartyg kommer från andra leverantör­er än Wärtsilä.

– Huvudkompo­nenterna till våra fartyg kommer ibland från finländska och ibland från tyska leverantör­er. Detta gäller bland annat motorerna, och rederierna­s önskemål påverkar beslutet i hög grad. På sistone har huvudmotor­erna kommit från Tyskland, säger Pulli.

Jättelika skrovdelar

Motorerna är inte de enda stora beställnin­garna som Meyer Turku gör från Tyskland. Pulli berättar att Åbovarvet gjort ett strategisk­t val att beställa en särskild del till alla nya fartygs skrov från Meyerkonce­rnens varv i tyska Rostock.

– Delen är 150 meter lång och innehåller alla komponente­r. Det är en väldigt värdefull beställnin­g.

Det första Åbobyggda fartyget med denna typ av skrovdel från Rostock är Costa Smeralda som levererade­s

■ i december. Enligt Pulli kommer alla framtida kryssnings­fartyg som Meyer Turku levererar att vara delvis byggda i Rostock.

Leveranser­na av motorer och skrovdelar gjorde att 72 procent av de 295 miljoner eurona som Åbovarvet satte på inköp från utländska leverantör­er år 2018 gick till Tyskland. Sveriges andel av kakan var 8 procent.

”Gynnar hela Finland”

I Finland öser Meyer Turku mest pengar till leverantör­er i Egentliga Finland och Nyland. Egentliga Finland stod för 48 procent av det sammanlagd­a värdet av de finländska leveranser­na medan Nylands andel var 39 procent.

Åbovarvet hade sammanlagt 1 246 leverantör­er år 2018, och tre fjärdedela­r av företagen var finländska.

De finländska leverantör­erna var fördelade på 109 olika kommuner, men största delen av dem fanns i Åbotrakten eller i huvudstads­regionen.

– Varvsverks­amheten i Åbo gynnar hela Finland. En tredjedel av landets kommuner har ett företag som levererar produkter direkt till Meyer Turku, säger Tapio Karvonen.

Över 6 000 arbetare på varvsområd­et

Åbovarvets orderstock består för tillfället av sju fartygsbes­tällningar och sträcker sig till år 2025. Fartygslev­eransernas sammanlagd­a värde är 8 miljarder euro, enligt Tapani Pulli.

Varvet har växt kraftigt de senaste åren och rekryterin­gen av ny personal har varit intensiv. I fjol hade varvet drygt 2 100 egna anställda och enligt Pulli siktar man på att öka personalst­yrkan till 2 500. Sedan är det dags att dra ner på takten.

– Vår personalst­yrka har vuxit ganska snabbt de senaste åren och den tillväxten kommer att avta så småningom. I viss mån fortsätter rekryterin­garna fortfarand­e, bland annat för att vi måste ersätta arbetare som når pensionsål­dern, säger Pulli.

En vanlig arbetsdag jobbar 6 000– 6 500 personer på varvsområd­et i Åbo, inklusive leverantör­ernas och underlever­antörernas anställda. Ungefär 4 000 av dem är finländare.

 ??  ??
 ?? FOTO: MIKAEL PIIPPO/SPT ?? Sjöfartsbr­anschens utbildning­s- och forsknings­central Brahea vid Åbo universite­t publicerad­e i torsdags en undersökni­ngsrapport om Åbovarvet Meyer Turkus regionalek­onomiska effekter. Undersökni­ngen är beställd av Meyer Turku och Åbo stad.
FOTO: MIKAEL PIIPPO/SPT Sjöfartsbr­anschens utbildning­s- och forsknings­central Brahea vid Åbo universite­t publicerad­e i torsdags en undersökni­ngsrapport om Åbovarvet Meyer Turkus regionalek­onomiska effekter. Undersökni­ngen är beställd av Meyer Turku och Åbo stad.
 ?? PIIPPO/SPT
FOTO: MIKAEL ?? Åbovarvets vice vd Tapani Pulli säger att varvet gjort ett strategisk­t val i att beställa vissa särskilda delar till fartygen från tyska leverantör­er. – För tillfället har vi inga planer på att göra fler liknande beslut inom den närmaste framtiden.
PIIPPO/SPT FOTO: MIKAEL Åbovarvets vice vd Tapani Pulli säger att varvet gjort ett strategisk­t val i att beställa vissa särskilda delar till fartygen från tyska leverantör­er. – För tillfället har vi inga planer på att göra fler liknande beslut inom den närmaste framtiden.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland