Vi talar fortfarande om vem som har rätten till kontroll av samernas marker i Sápmi. Vi talar fortfarande om att den samiska kulturen tvingas leva i marginalen, under tryck från majoritetsbefolkningen, under konstant press att ge vika för alla andra.

Petra Laiti i I dag-kolumnen

Tar du reda på något om samerna och kanske rotar runt i sociala medier, är det sannolikt att du stöter på en mening. Den finns på skjortor, i bilder på Instagram, utspritt inom samisk humor.

What have you done to make Elsa Laula proud today?

Jag vill tänka att min gärning för att göra Elsa Laula stolt i dag är att berätta för dig varför du borde känna till henne.

Feministen, aktivisten, politikern, författaren Elsa Laula föddes 1877 i Jïjnjesovvene i Sápmi, eller vad man också kallar för Storseleby i Sverige. Hon föddes till en renskötarfamilj och miste både sin far och sin bror under en marktvist mellan dem och svenska nybyggare. Hon fick stipendium av drottning Sofia för att studera i Stockholm, där hon utbildade sig till barnmorska i början av 1900-talet. Hon blev 53 år gammal innan hon dog av tuberkulos.

Elsa Laulas insikt, att samernas position i Sverige var betydligt sämre än svenskarnas, skulle definiera hela hennes liv. Då Elsa Laula var 27 år grundade hon det första kända sameförbundet i världen. Svenska Samernas Riksförbund (SSR) existerar i dag tack vare Elsa Laulas och hennes kollegors ansträngningar för att få en organiserad samisk politisk kraft i sina hemtrakter. Hon var även en drivkraft bakom grundandet av Brurskankens samiske kvindeforening, där hon förespråkade samiska kvinnors rättigheter. Hon skrev aktivt till tidningar och träffade politiker och ministrar när det gällde både samernas och samiska kvinnors rättigheter.

Så vitt man vet, är Elsa Laula den första samiska kvinna som någonsin publicerat en bok. Inför lif eller död? Sanningsord i de lappska förhållandena berättar om varför samerna inte är i jämlik position i förhållande till majoritetsbefolkningen. Ett av hennes centrala teman var varför samerna måste betala skatt, när samerna inte har rättigheter till sina egna marker, men tvärtom måste se hur svenska nybyggare tar över deras hem. Hon skriver också om utbildningsmöjligheter, om samiska kvinnors position, om samernas möjligheter att överleva under svensk kontroll.

Världen må ha förändrats sedan Elsa Laulas död, men de centrala frågorna kring samernas rättigheter har inte. Vi talar fortfarande om möjligheter att utbilda våra barn på deras modersmål. Vi talar fortfarande om vem som har rätten till kontroll av samernas marker i Sápmi, det som också kallas för Lappland. Vi talar fortfarande om att den samiska kulturen tvingas leva i marginalen, under tryck från majoritetsbefolkningen, under konstant press att ge vika för alla andra.

Men varför borde du känna till henne just nu? Jo, för att det var 103 år sedan, 6.2.1917, som Elsa Laula var ordförande för det allra första samiska landsmötet i Tråante i Sápmi, eller det som också kallas för Trondheim i Norge. Den 6 februari har sedan 1992 firats som samernas nationaldag. 103 år senare förblir Elsa Laula lika relevant som hon var under sin livstid. Vad gjorde du på samernas nationaldag som skulle ha gjort henne stolt?

”Jag vill tänka att min gärning för att göra Elsa Laula stolt i dag är att berätta för dig, varför du borde känna till henne.” PETRA LAITI är ordförande för Suoma Sámi Nuorat, Finlands sameungdomar, och arbetar för inrikesminister Maria Ohisalo.