Äldre ska vårdas av fler – finansieringen ännu oklar
Regeringens planer på att införa lagstadgade vårdarkvoter på äldreboenden tog ett stort kliv framåt i går. Enligt familjeoch omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) sätter reformen nu punkt för en debatt som har pågått i tio år.
Regeringen överlämnade i går en proposition som föreslår att äldreomsorgslagen ska förnyas. Enligt lagförslaget ska personaldimensioneringen i fortsättningen vara minst 0,7 anställda per äldre i sådana serviceboenden som upprätthåller omsorg dygnet runt eller erbjuder långvarig institutionsvård.
– Vi vänder nu 2010-talets största blad genom att gå vidare med reformen. Samtidigt signalerar vi att vi vill prioritera äldreomsorgen, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.
Hon sticker inte under stol med att fjolårets skandaler inom äldreomsorgen och de försummelser som avslöjades på privatägda servicehem har påskyndat beredningen av reformen.
– Övervakningsmyndigheterna har påtalat missförhållanden inom äldreomsorgen. Nu rättar vi till dessa brister genom att ändra på lagstiftningen.
Spökvårdare beaktas inte
Personaldimensioneringen ska enligt förslaget beakta endast den personal som jobbar med direkt vårdarbete medan så kallade stödtjänster inte räknas in i vårdarkvoterna. Regionförvaltningscentralerna avslöjade i fjol att till exempel vaktmästare har ombetts hjälpa till med vårdarbetet när äldreboenden har varit underbemannade.
– På det här sättet kommer vi åt problemet med så kallade spökvårdare.
Regeringen föreslår att det upprättas ett enhetligt uppföljnings- och bedömningssystem för utvärderingen av servicebehovet och tjänsternas kvalitet.
– Var och en som bor på en äldreomsorgsenhet förtjänar högklassiga tjänster. En bindande personaldimensionering är en nödvändig förbättring av kvaliteten på äldreomsorgen. Reformen förbättrar också sektorns dragningskraft och de yrkesutbildades ork i arbetet, säger Kiuru.
Lång övergångsperiod
Kiuru räknar med att lagen träder i kraft redan den första augusti i år, men för att trygga finansieringen av reformen och behovet av ny personal föreslår regeringen en övergångsperiod som sträcker sig till den första april 2023. Under den här perioden kan servicehemmen underskrida dimensioneringen på 0,7 vårdare per klient, men bemanningen ska vara minst 0,5 vårdare per klient.
Reformen kommer att kosta skattebetalarna cirka 265,9 miljoner euro per år. Av det här beloppet har regeringen redan reserverat 70 miljoner euro. Övergångsperioden beräknas i sin tur spara 59,7 miljoner euro. Det resterande finansieringsbehovet är alltså 136,15 miljoner euro, uppger Social- och hälsovårdsministeriet.
– Hur finansieringen byggs upp och fördelas avgörs i regeringens budgetmangling, men kostnaderna för reformen får inte hota andra stora projekt i regeringsprogrammet.
Slopade FPA-stöd
Enligt Kiuru ska reformen i huvudsak bekostas genom att skära ned en del av de sjukförsäkringsersättningar som i dag slussas från Folkpensionsanstalten till den privata hälsovården. Enligt regeringskällor som Helsingin Sanomat har talat med skulle detta inbringa ”några tiotals miljoner euro”.
– Vi kommer inte att röra de ersättningar som betalas till tandvården och psykvården. Privata aktörer behövs, men det är inte hållbart att vi i dag har fyra parallella system med studenthälsovård, företagshälsovård, privat vård och offentlig hälsovård.
Enligt Kiuru behövs det cirka 4 400 nya vårdare för att den uppgraderade vårdardimensioneringen
ska bli verklighet. Utöver nedskärningen av FPA-stöden till den privata hälsovården vill regeringen effektivera upphandlingen av köpta tjänster. Digitaliseringen av hälsovården förväntas också ge betydande besparingar.
– Det går till exempel att förnya ett recept på mobilen. Om endast en procent av alla läkartjänster skulle ersättas med digitala tjänster skulle vi spara upp till 8,5 miljoner euro per år.
Som en sista åtgärd nämner Kiuru en apoteksreform som skulle inkludera en förhöjd apoteksskatt och en förnyelse av det existerande systemet för ersättningar av mediciner.
– En apoteksreform har diskuterats i 35 år. Nu är det dags att komma till skott.
Vi vänder nu 2010-talets största blad genom att gå vidare med reformen. Samtidigt signalerar vi att vi vill prioritera äldreomsorgen.”
Krista Kiuru (SDP)
familje- och omsorgsminister