Kaljulaid: Nya jobb handlar om att vara människa
Estlands president Kersti Kaljulaid promoverades i går till hedersdoktor under Hankens partnerstämma. Hon har varit en eldsjäl bakom Estlands digitalisering, men i sitt tacktal ville den färska hedersdoktorn också säga något annat.
Intresset för den digitala utvecklingen innehåller en viss del frustration – det ser man då den färska hedersdoktorn vid Hanken, Estlands president Kersti Kaljulaid, sätter sig ner efter promotionen och drar till minnes varifrån driften kommer.
Hon arbetade för den tidigare statsministern Mart Laar då hon först sålde in den papperslösa administrationen.
– Folk undrade om vi verkligen ska ha papperslös administration, och använda bara datorer. Hade någon undrat det i privata sektorn? Det är som om folk skulle förvänta sig att offentlig förvaltning ska släpa efter, säger Kaljulaid och gestikulerar.
Hankens rektor Karen Spens lyfte i sitt tal vid promotionen fram att Estland varit en föregångare i digitalisering. De miljontals människor som kommer att behöva nya kunskaper på grund av digitaliseringen gör att handelshögskolorna ska vara i framkant, säger Spens.
Kersti Kaljulaid kunde inte närvara vid promotionen i höstas och fick därför sin hatt vid Hankens partnerstämma i går. Doktorshatt och diplom överräcktes av professor Eva Liljeblom.
Kersti Kaljulaid har ofta talat om vikten av att hänga med juridiskt och ekonomiskt i digitaliseringen.
Men inför Hankens publik överraskade hon med att också ställa budskapet på ända.
– Teknologi är något som barnen redan lär sig lätt, säger hon, då hon funderat på frågan vad barnen behöver lära sig i framtiden.
– Det är inte längre en specialkunskap, men människokännedom är det. Det enda barnen måste
■ veta, oberoende av vilken plattform, är hur man är en medkännande mänsklig varelse. De nya jobben kommer att handla uttryckligen om att vara människa. Det är vad jag ville säga till er i kväll. Tack så mycket, avslutade Kersti Kaljulaid sitt tal.
Är det här något ni också oroar er över då ser debattklimatet på digitala plattformar? – I den här kontexten handlade det inte om det, utan om att vi försöker lära barnen teknologi fast det är bortkastat. Vi vet inte vilken teknologi de kommer att använda om tjugo år. Då missar vi totalt att de måste lära sig mänsklig interaktion, säger Kaljulaid efteråt.
– När vi gick i skola behövde vi inte lära oss att gå till affären och agera bland människor. Vi lärde oss naturligt att prata med folk och få vad vi ville utan att såra någon. Trygg interaktion. Våra barn har inte det – de svajpar ju på telefonen för att köpa nåt.
Därför måste vi totalt skifta fokus från att tänka ”oj teknologin kommer, vi måste lära barnen teknologi”, till att bereda dem på att vara människor, säger Kaljulaid.
Men en del av det tar sig också uttryck i debatten.
– Visst, när folk kommunicerar via nätet är de lätt elaka. Och vi trodde kanske att folk småningom skulle förstå att fräckhet på nätet är lika illa som i verkligheten. I stället har det blivit så, att då vi är elaka på nätet så blir vi det i verkligheten också. Det hade vi inte förväntat oss. Just därför måste vi helt byta inriktning i vad det är vi lär våra barn.
En empatisk interaktion såg finländarna för några veckor sedan, då Estlands president ryckte ut och bad om ursäkt för att inrikesministern Mart Helme (Ekre) uttalat sig misstänksamt om att statsminister Sanna Marin jobbat som ”kassafröken”.
Kaljulaid säger att eftersom Helme inte verkade be om ursäkt, och hon inte ännu kände Marin (”Jag känner henne nu”) kontaktade hon Finlands president för att vidarefordra en ursäkt.
– Jag brukar be om ursäkt när det finns anledning, för att de är så man gör.