”Är pizzan för billig ska man vara skeptisk”
Det är sällan organiserade kriminella gäng som ligger bakom människohandeln i Finland. I stället är den ofta småskalig och kan uppstå i olika situationer där det råder en maktobalans mellan potentiella förövare och offer, säger forskaren Minna Viuhko, som disputerar på människohandeln i Finland.
Det finns många sätt att behålla kontrollen över en person som utnyttjas, och för det behövs inte nödvändigtvis något synligt våld eller låsta dörrar.
– Rädsla är ett centralt medel för kontroll. Den som utnyttjar kan hota med att något händer till exempel en familjemedlem om offret inte gör hen till viljes. Det kan också hända att offret inte har några pengar, inte kan språket eller inte vet hur man söker hjälp. Hen kan ha få goda alternativ, säger Minna Viuhko, forskare vid Europeiska institutet för kriminalpolitik, Heuni.
Viuhko disputerar i dag vid Helsingfors universitet på människohandeln i Finland och relationerna mellan offer och förövare.
För avhandlingen har hon intervjuat offer och experter och gått igenom domslut från 2000–2015. Här finns fall av olika slag, men mest handlar det om utnyttjande i arbete och prostitution.
– Men det finns också andra typer av fall, som fallet med modellbyrån. Där handlade det om en finsk man som utnyttjade unga flickor sexuellt genom att locka dem med modelljobb.
Också finländare utnyttjas
Vi har blivit bättre på att identifiera människohandeln i Finland, och det syns i statistiken: på fem år har antalet klienter i hjälpsystemet för människohandelsoffer stigit från under hundra till över 500.
– Det är svårt att säga om människohandeln i sig ökat, men åtminstone har vi blivit bättre på att känna igen den. Förståelsen för mekanismerna är bättre, man vet att det inte behövs låsta dörrar för att handla om tvång, säger Viuhko.
Men alltid är det inte så lätt att identifiera utnyttjandet, även om det skulle ske rätt öppet. Nyligen av
slöjades att kulturrådet Veijo Baltzar misstänks för människohandel efter att han under lång tid knutit unga kvinnor till sig och utnyttjat en del av dem sexuellt.
– Också det kan vara människohandel. Fallet är ett exempel på den maktobalans mellan förövare och offer som gör utnyttjandet möjligt. Oftast är motivet ekonomisk vinning, men just i det här fallet är det kanske frågan om någonting annat, jag känner inte till detaljerna, säger Minna Viuhko.
Fallet är också ett exempel på att människohandel inte är något som gäller bara utomlandsfödda. Finländare finns bland såväl offren som förövarna, understryker Viuhko. Men ofta är det så att offer och förövare kommer från samma land.
– Det finns också domar där finländare blivit utnyttjade. Det kan till exempel handla om gäng där de förmenta kompisarna tvingar någon att sälja sex, eller om påhittade skulder eller verkliga.
Grogrunden växer
Det är ändå ett faktum att personer på flykt eller med bristande kunskap om det finska samhället kan vara mer utsatta för utnyttjande. Det kan handla om landsmän bosatta i Finland som rekryterar i det egna hemlandet, för att till exempel få billig eller gratis arbetskraft. Så var det i fallet med de nepalesiska restaurangerna, som Helsingin Sanomat skrev om för ett år sedan. Det kan också vara frågan om personer som bott länge i Finland som utnyttjar mer nyanlända landsmän med osäker uppehållsstatus, som HBL skrev om för ett år sedan.
– Relationerna varierar. Ibland kan det vara släktingar som utnyttjas, ibland kan relationen ha drag av parförhållande, men förövare och offer kan också vara främlingar för varandra. Det centrala är en obalans i maktförhållandet mellan dem.
Då antalet papperslösa ökar i takt med att fler får negativt asylbesked kan också risken för utnyttjande öka, tror Viuhko.
– Papperslösa har inte nödvändigtvis någon annan möjlighet än att nappa på erbjudanden som kan vara riskfyllda, och det finns alltid de som är beredda att dra nytta av situationen. Grogrunden växer för utnyttjande då det finns fler som inte kan försörja sig på laglig väg, säger Viuhko.
Billiga tjänster misstänkta
Det finns ett särdrag i Finland då det gäller människohandeln: vi är bra på att få syn på arbetsrelaterad människohandel.
– På det viset är Finland ett föregångarland. På Heuni har vi forskat i den här frågan redan länge, och medvetenheten om den här formen av utnyttjande har spridits. Finska myndigheter vet rätt bra vad de ska leta efter. Till exempel i Sverige handlar de fall som uppdagas mest om sexhandel, säger Viuhko.
Det gjorde de också i Finland i början av millenniet. Uppfattningen var att det var organiserade kriminella gäng som sysslade med människohandel, och det stämde till en del. Det fanns koppleriligor med tentakler i såväl Ryssland och Estland som i Finland, och de hämtade kvinnor till Finland som utnyttjades i sexhandeln.
Men då var man ännu inte särskilt bra på att identifiera människohandelsfallen. Människohandel blev en brottsrubricering först 2004 och den första domen kom 2006.
– Men också efter det har många fall setts just som koppleri, fast det egentligen kan ha varit frågan om människohandel. Nu har bilden ändå nyanserats och förhoppningsvis kommer vi småningom ifrån skuldbeläggandet av de kvinnor som utsätts. Man förstår att det kan vara fråga om människohandel även om kvinnan till en början åkt i väg frivilligt.
Offren för människohandel ska inte ses bara som passiva objekt utan som aktörer som kan bidra till att rättsprocessen går vidare, understryker Viuhko.
– Men det är aldrig offrets fel att någon beslutar att utnyttja hen. Även om man gått med på att sälja sex eller jobba med något annat får det inte betyda att man ses som ansvarig för människohandeln.
Däremot kan var och en fundera över sin egen roll.
– Vi har ju ett ansvar då vi använder tjänsterna. Om pizzan eller manikyren är väldigt billig kan det betyda att något inte är som det ska. Det handlar ju om att det finns en efterfrågan, och det är bra att minnas då man söker syndabockar bland dem som kommer hit och utnyttjas.
Grogrunden växer för utnyttjande då det finns fler som inte kan försörja sig på laglig väg.