Polisen efterlyser resurser för kamp mot människohandel

Regeringen vill inrätta en grupp för att avslöja och undersöka människohandelsbrott, men några öronmärkta resurser för ändamålet har polisen inte fått. Därmed kommer det inte att finnas fler poliser som jobbar med frågorna.

Under de senaste åren har polisens resurser skurits ned, och då polisen sparar drabbas särskilt den avslöjande verksamheten. Vill man få syn på människohandeln krävs ofta just sådant självständigt spaningsarbete, eftersom människohandelsoffer eller de som drar nytta av människohandeln sällan själva går till polisen.

Nu lovar regeringen ändå att utöka polisstyrkan med 300 poliser.

– Men det skulle behövas mer än dubbelt så många bara för att sköta polisens lagstadgade uppgifter, eftersom polisen nu är underbemannad. Några öronmärkta pengar för bekämpning av människohandel finns inte och vi måste hela tiden fundera på hur vi organiserar och prioriterar, säger polisinspektör Måns Enqvist vid Polisstyrelsen, som ansvarar för bland annat bekämpningen av människohandel.

I regeringsprogrammet finns flera skrivningar som gäller bekämpning av människohandel och hjälp till offren. Det står bland annat att ”Det inrättas en grupp för att avslöja och undersöka människohandelsbrott”.

I praktiken betyder det i det här skedet att polisen bildar ett människohandelsnätverk med representanter från alla polisinrättningar som har kunskaper om människohandel. Till exempel utnyttjande i arbete utreds vanligtvis i samband med ekobrott, medan utnyttjande i sexhandel utreds i samband med sexualbrott eller organiserad brottslighet.

– Genom ett nätverk som samlar specialkunnande hoppas vi kunna öka kunskapen om de här brotten.

Men det går inte i en handvändning att grunda en särskild enhet, och grundar man nytt är det bort från annat. Om det småningom blir en egen enhet beror på resurserna, säger Enqvist.

Bekämpning av människohandel ska ändå vara ett prioriterat område, och för tillfället sammanställer Polisstyrelsen nya instruktioner för området. Antalet fall som når polisen har ökat, och var i fjol närmare tre gånger så stort som åren innan – hela 80 stycken. Polisen har också ökat utbildningen om de här brotten.

I en rätt stor del av fallen har utnyttjandet skett utomlands. Men också det ökade antalet papperslösa kan innebära en potentiell rekryteringsbas för kriminella, och risk för bland annat människohandel.

– Ur polisens synvinkel finns här en risk för att fler blir utnyttjade eller själva kriminella.