Lärorik och lyrisk pianotrioafton med syskonen Mendelssohn
Korsdragfestivalen öppnades med en konsert som fokuserade på Fanny och Felix Mendelssohn och deras krets i Leipzig.
KammarmusiK Korsdrag
Rödberg-trion (Antti tikkanen, violin, Markus Hohti, cello, Joonas Ahonen, piano), eriikka Maalismaa, violin, emil Holmström, piano. Konsertpresentation: lotta emanuelsson. Fanny och Felix Mendelssohn, Ferdinand david, Joseph Joachim, Clara Schumann. balders sal 5.2.
Till att börja med måste man berömma Korsdragfestivalen för ett verkligen balanserat program med syskonen Mendelssohns pianotrior i centrum. De tre romanserna av Ferdinand David, Joseph Joachim och Clara Schumann blev lite som örongodis – 1800-talets popmusik så att säga.
Jag har redan tidigare blivit storförtjust i pianisten Emil Holmström, men tillsammans med violinisten Eriikka Maalismaa blev man helt fångad. Maalismaas sista trill i Joachims romans påminde om sjungande fåglar medan Holmström fick briljera med sin felfria teknik i Clara Schumanns stycke. Jag ser fram emot till att höra paret i framtiden.
Fanny Mendelssohns produktion innerhåller ungefär 460 verk och intresset för vokalmusik träder fram också i solopianosviterna Lieder für das Pianoforte (Sånger för piano) och pianotrions lyriska andra och tredje sats. Felix Mendelssohns pianotrio blev en väckande och fantasirik final på kvällen. Det tekniskt krävande scherzot utgjorde en enorm kontrast mot andra satsens mildare melodik. Dialogerna mellan artisterna var jämna verket igenom och särskilt sista satsen, Allegro appasionata, gjordes mycket passionerat.
Det var en glädje att få höra sällan framförda verk spelade på periodinstrument, med sensträngar på stråkinstrumenten och en Bösendorferflygel från 1882. Rödbergtrions framförande blev välinformerat med hög intensitet och stort välbehag.
Lotta Emanuelssons engagerade sätt att presentera verken bidrog mycket till stämningen, särskilt när hon inledde diskussionen med artisterna. Hon nämnde om familjens Mendelssohn hemkonserter på söndagarna och Felix återupplivande av Bach, samt frågan om kvinnliga kompositörer under tidigt 1800tal. Att det fanns så många utländska elever i Leipzig inklusive Liszt, Janácek och Oskar Merikanto på den tiden är värt att minnas också i dag. Det blev en lärorik stund och mycket uppskattad från publiken.
Korsdragfestivalen fortsätter under helgen och fokuserar i år på konservatorier och deras olika infallsvinklar och estetiska koder.
❞ Eriikka Maalismaas sista trill i Joachims romans påminde om sjungande fåglar medan Emil Holmström fick briljera med sin felfria teknik i Clara Schumanns stycke.
I mitt jobb som tränare möter jag många som frågar mig om råd om hur de ska få sina föräldrar att börja träna. Många äldre har aldrig sysslat med någon form av strukturerad fysisk träning och det börjar märkas på deras livskvalitet. Livskvalitet i det här fallet betyder att man inte begränsas av sin kropp och dess förmåga. Att man kan röra sig obehindrat, behålla balansen och förmågan att resa sig upp och lägga sig ner. Ta sig ut ur hemmet, träffa bekanta och gå till butiken. Ha god aptit och inte drabbas av onödiga infektioner.
Styrketräning kan motverka och dämpa många av åldrandets effekter.
När vi åldras bryts muskelmassan ner i allt snabbare takt. För den som lever ett stillasittande liv börjar nedbrytningen faktiskt redan så tidigt som i 30-årsåldern. När vi förlorar muskelmassa så förlorar vi också vår styrka och det blir allt svårare att klara av grundläggande rörelser. Minskad muskelmassa leder till sämre balans och ökade risker för fallolyckor.
Snabba effekter
Vi vet i dag att vi måste använda våra muskler, det vill säga träna dem, för att inte förlora dem. Det är aldrig för sent att börja. Man har till och med sett stora förbättringar i muskelmassan hos personer som börjat träna i 80-årsåldern.
Om du inte redan i dag tränar dina muskler och din balans så är det faktiskt dags att börja nu. Du kan förvänta dig en lång rad med positiva effekter:
• Din fysiska förmåga förbättras. Du blir helt enkelt starkare och orkar mer. • Din bentäthet ökar när du styrketränar. Det innebär att skelettet blir starkare och du minskar risken för benbrott. • Du mår psykiskt bättre av styrketräning. Studier visar att träning ökar mängden lyckohormoner i kroppen (serotonin, dopamin och endorfin) och det ger oss en känsla av välbefinnande.
• Styrketräning förbättrar insulinkänsligheten och minskar risken för åldersrelaterad diabetes.
• Aptiten förbättras. När du tränar dina muskler ökar ämnesomsättningen och du blir hungrig. Det här är en av de negativa sidorna med åldrande – aptiten minskar och det leder till minskad muskelmassa. Träning och mer mat (proteiner) motverkar detta.
• När du styrketränar förbättrar du din livskvalitet. Din kropp orkar bära dig genom vardagen och du slipper känna dig begränsad.
Hur kommer man då i gång med styrketräning och vad kan man göra? Håll det enkelt i början.
Man kan komma långt med att träna hemma med några få redskap och när man blir lite vanare kan man gå till ett gym för mer utmaningar. På Coachens webbsidor finns flera träningsvideor med övningar. Styrketräning är en mycket säker träningsform, men det är alltid en bra idé att rådgöra med sin läkare innan man börjar träna.
TEXT: ANNA MARKELIN FOTO: TIMO KARI