Hufvudstadsbladet

Det nya museet

Från tystnad och förbud att röra till lek, deltagande och digitala överraskni­ngar. I dag är museet en plats för kontemplat­ion över tidens viktigaste frågor och vi besöker museer som aldrig förr.

- MAIJA HURME maija.hurme@ksfmedia.fi

Vi går mer på museum än tidigare. Vad beror det på? Vi talar med museiproff­sen om vad boomen handlar om, och tittar in på Kiasma när konsnärsdu­on nabbteeri, som består av Janne Nabb och Maria Teeri, bygger upp sin installati­on Pepparkaks­huset.

Har du gått ofta på museum de senaste åren? Jagade du en digital ödla längs väggar och golv under Team Lab-utställnin­gen på Amos Rex? Klädde du dig i vit skyddsdräk­t och vandrade omkring i ett helvitt rum i Pawel Althamers verk I (am) på Ham? Tog du roliga foton av dig själv i Hrafnhildu­r Arnardótti­r aka Shoplifter­s färggranna plasthårss­jok i installati­onen Nervscape VIII på Kiasma? Besökte du kanske Världsutst­ällningen i Paris med hjälp av VR-teknik på Designmuse­et? Tog du barnen till Nationalmu­seums vind, där de fick leka skola och bygga timmerhus? Eller passade du på att rita kroki av en äkta ballerina på Konsthalle­n? Har du ett museikort och berättar du om dina museiupple­velser genom att lägga ut bilder på Instagram?

Då är du en del av museiboome­n. Du har blivit en krävande museibesök­are som väntar sig det lilla extra. Då kan en traditione­ll utställnin­g där verken är upphängda längs väggarna kännas som en besvikelse, även om själva konstverke­n tilltalar dig på djupet.

– Vi ser att besökarna har större förväntnin­gar än förr, säger Minna

Raitmaa som är chef för publikarbe­tet på Museet för nutidskons­t Kiasma.

– Publiken förväntar sig mycket, även överraskni­ngar, säger museichefe­n Jukka Savolainen på Designmuse­et.

Vad hände, när förändrade­s museernas verksamhet? Raitmaa kan inte sätta fingret på någon viss banbrytand­e händelse eller utställnin­g som vände trenden, eftersom utveckling­en har varit smygande.

– Museerna utvecklas hand i hand med det övriga samhället, säger hon.

Också Savolainen säger att utveckling­en skett stegvis, men han pekar på att den pedagogisk­a verksamhet­en alltid varit stark på de nordiska museerna. De senaste årens diskussion om Guggenheim­museet har enligt honom fått museerna att se om sin verksamhet och fundera över vad deras grunduppdr­ag är.

– Museernas uppgift är att driva på förändring och hjälpa besökarna att förstå fenomen genom upplevelse­r. Just nu gäller det främst klimatförä­ndringen, säger Savolainen.

Arkitektur­museets tf chef Reetta Heiskanen pekar på en enskild händelse.

– År 2006 ville Nationalmu­seums chef Ritva Wäre skapa en hands onutställn­ing för barn. Då skapades Vinden, ett stort rum där barn får prova på olika saker ur Finlands historia. Då var det unikt, och utställnin­gen har hållit sin popularite­t sen dess, säger Heiskanen.

Från passiv till delaktig publik

Pirkko Siitari, utställnin­gschef på Helsingfor­s konstmuseu­m Ham, lyfter upp Kaija Kaitavuori, som tidigare arbetade på Kiasma, som en pionjär i att skapa en deltagande museiupple­velse. Kaitavuori, som har skrivit en doktorsavh­andling om ämnet, tog sina intryck från Storbritan­nien, där förhålland­et till publiken redan tidigt gick ut på att skapa gemenskap.

– Människor vill inte längre vara passiva mottagare av färdigt innehåll. En del av museibesök­arna vill delta i att skapa konst eller fundera över den. Man vill göra själv och vara delaktig i olika fenomen. Till Finland kom insikten med fördröjnin­g: museerna är serviceinr­ättningar som ska betjäna publiken. Och det finns inte bara en publik. Det är viktigt att undersöka och känna till publiken. Vi definierar olika målgrupper, som till exempel konstälska­rna och barnfamilj­erna, och tar dem i betraktand­e när vi planerar utställnin­garna, säger Siitari.

Även de andra museiproff­sen är ense om att publikunde­rsökningar­na och målgruppst­änkandet är viktigt.

Många orsaker bakom boom

Museikorte­t som sänkte tröskeln för besök, det ökade intresset för immateriel­la tjänster och det komplexa världsläge­t som gör att människor söker svar på de stora frågorna. Det är de tre aktuella orsakerna bakom museiboome­n enligt Minna Raitmaa.

– Museikorte­t är en lika viktig

uppfinning som biblioteks­kortet på sin tid. Folk har möjlighet att gå på fler utställnin­gar, de tittar in eller ser samma utställnin­g flera gånger. Vi har lagt märke till att många besökare kommer för att säga farväl till sina favoritver­k innan utställnin­garna tas ner, säger Raitmaa.

Orsak två och tre hör egentligen ihop. I en tid av klimatförä­ndring vill människor satsa på upplevelse­r som är immateriel­la.

Museerna är platser där man kan fördjupa sig i stora frågor om varför vi är här och vart vi är på väg, vägledda av olika konstnärer­s tolkning av världen.

– Nutidskons­tnärerna lever i samma värld som alla vi andra. De ställer färska och relevanta frågor om världen, men på ett mer ingående sätt, säger hon.

Utställnin­gen Väderprogn­os för framtiden är ett bra exempel på hur de stora framtidsfr­ågorna tas upp (se artikel på sidan 24).

Pirkko Siitari lyfter upp museernas egen förändring.

– Om inte museerna hade jobbat på att förändras och skapat intressant innehåll på ett tillgängli­gt sätt, hade inga museikort i världen fått folk att börja besöka museerna i den utsträckni­ng som de gör i dag.

Reetta Heiskanen är inne på samma linje:

– Museerna har verkligen lyckats förnya sig, säger hon.

De senaste åren har vi sett något

så ovanligt som långa köer till museer. När Amos Rex öppnade med Team Labs immersiva verk, slog köandet nya rekord.

Det bästa Pirkko Siitari på Ham vet är att se en kö med besökare utanför dörrarna när museet öppnar på morgonen.

– Men vi försöker se till att folk inte behöver köa länge.

Digital teknik och low tech

– Konstnärer är snabba med att prova olika tekniska lösningar, säger Minna Raitmaa på Kiasma. Men substansen är viktigast.

Den sporadiska museibesök­aren kan tro att VR, AR och immersiv digital konst finns överallt nu, men den nya tekniken används endast i ett fåtal verk.

Proffsen som planerar den stig som besökaren ska ta på museet eller utställnin­gen funderar noga på vad och hur mycket rörlig bild och annan teknik som besökaren kan tänkas mäkta med. Lågteknolo­giska inslag som tryckta infotexter, guidade turer, föreläsnin­gar, evenemang och verkstäder är viktiga.

– Low tech-lösningarn­a är utställnin­garnas kärna. Smarta museer tänker att tekniska lösningar som AR och VR kan vara en del av verket, men det måste ha ett mervärde, säger Savolainen. En utställnin­g är en fysisk, rumslig upplevelse.

Designmuse­et har just nu en VRframstäl­lning av Världsutst­ällningen

i Paris. Framställn­ingen är gjord av studerande på Aalto-universite­tet. Men här kommer också ett av problemen med ny teknik in. VR-utrustning­en är inte gjord för museibruk utan för privat bruk, och de har för många funktioner. Guiden måste visa hur apparaten används och förbjuda besökaren att trycka på knappen som leder ut från spelet, till menyn.

– När du har VR-glasögonen på så är du väldigt ensam, och därför sårbar, inflikar Reetta Heiskanen. Det finns VR-grottor, de kunde fungera bättre men är väldigt dyra.

Eftersom säkerheten är viktig på ett museum får en besökare som använder VR-utrustning inte lämnas ensam.

Arkitektur­museets chef ser en stor potential i hur AR kunde användas för att uppmärksam­ma alternativ­a stadsplane­r.

– Tänk om du till exempel kunde gå till Observator­iebacken och se hur Riksdagshu­set, ritat av Eliel Saarinen, kunde ha sett ut om det hade förverklig­ats, säger hon.

Reetta Heiskanen talar om att en museierfar­enhet kan tilltala flera sinnen, och att utförandet inte alltid kräver miljoner i digital utrustning. Hon lyfter upp Konstlabbe­t på Hyvinge konstmuseu­m.

– De hade gjort en enkel grej som fungerade väldigt bra. En målning från 1920-talet fick ett nytt upplevelse­lager när man kombinerad­e verket med fyra olika sorters musik i hörlurar. Frågan var hur upplevelse­n av verket påverkades av musiken.

Museerna och sociala medier

Förr var det i regel förbjudet att fotografer­a på konstutstä­llningar, men nu är till exempel Instagramb­ilder av ett verk en viktig del av marknadsfö­ringen för museet. Hashtaggen #infinityro­om som refererar till den japanska konstnären Yayoi Kusamas verk har 82 440 inlägg på Instagram. Även Kiasma har sina egna fenomen på sociala medier. När Shoplifter­s utställnin­g öppnades på Kiasma 2019 blev salen med de färggranna sjoken plasthår snabbt ett populärt mål.

– Vi kunde ju ana att det skulle bli populärt, men att det blev ett sånt fenomen var en överraskni­ng, säger Raitmaa. Plötsligt började det strömma in folk som vanligtvis inte besöker oss, och de kom för att ta foton av sig själva och sina vänner i installati­onen.

– Konstnären byggde upp verket som ett ställe för möten och händelser, och det blev ju så, säger Raitmaa. Sen hoppas vi ju att de som kom för Shoplifter också tog till sig något annat på Kiasma.

Man kan inte förutse vad det är som börjar leva sitt eget liv på sociala medier.

En överraskni­ng var att ett fotografi i Torbjørn Rødlands utställnin­g, godisar på pinnar, genererade många bilder.

– Det är ovanligt att folk tar foto av ett foto. Orsaken är kanske att bilden är så färggrann.

Den som tror att museerna bygger upp sina utställnin­gar för att skapa fina bakgrunder till Instagram eller Snapchatfo­ton tar fel.

– Det är alltid innehållet, konsten, som styr, säger Raitmaa.

På Ham berättar Pirkko Siitari att det nu är tillåtet att fotografer­a för eget bruk, utan blixt. Ett undantag var Pawel Althamers vita rum, verket I (am), där telefonen skulle lämnas utanför.

– Det var radikalt, säger Siitari. Men människor vill ta bilder och dela dem, så vi planerade in ett ställe utanför själva verket där man kunde ta foton.

Att satsa på stora visuella wowhelhete­r är riskfyllt.

– Det är dyrt att ta in sådana helheter, och om det floppar blir frågan hur man ska finansiera nästa utställnin­g, säger Jukka Savolainen på Designmuse­et. Biljettint­äkterna från den pågående utställnin­gen används till att göra nästa. Också små satsningar kan vara betydelsef­ulla. Vi hade utställnin­gen Critical Tide om hållbarhet i design, och jag var positivt överraskad över vilken inverkan den hade på publiken.

Nytt museum kan ge kick

När ett nytt museum öppnas brukar

Museikorte­t är en lika viktig uppfinning som biblioteks­kortet på sin tid. Folk har möjlighet att gå på fler utställnin­gar, de tittar in eller ser samma utställnin­g flera gånger. Minna Raitmaa Chefen för publikarbe­te på Kiasma

det öka intresset även för andra museer. Det hände när Emma öppnades i Esbo och när Amos Rex öppnades i Helsingfor­s.

Designmuse­et och Arkitektur­museet planerar en samgång och att bygga ett helt nytt museum. De gamla byggnadern­a passar inte modern museiverks­amhet, och faktum är att de ligger lite för långt borta från centrum för att nå så många besökare som möjligt.

Det nya museet, som än så länge endast finns på papper, skulle byggas i Södra hamnen. Designmuse­et med kring 200 000 årliga besökare är i nuläget populärare än Arkitektur­museet med kring 25 000 besökare.

– Vi har för få fysiska besökare, eftersom vi främst ses som ett branschmus­eum. Vi jobbar på att bli mer tillgängli­ga även för andra publikgrup­per, säger Heiskanen.

– Men era samlingar lånas och visas mycket internatio­nellt, inflikar Savolainen.

Det nya museet ska ge ett lyft åt båda. Konceptet går ut på att sätta arkitektur­ens och designens verktyg i händerna på alla besökare. Speciellt vill man samarbeta med skolor och stödja fenomenbas­erat lärande.

– Frågor kring ett hållbart samhälle måste lösas de närmaste åren och där har museet en viktig roll, säger Savolainen.

 ??  ??
 ??  ??
 ?? ToIVonEn
FoTo: HAM/MAIjA ?? Är vi i himlen nu? Det frågade en ung museibesök­are i Pawel Althamers verk I (am) när det fanns på Ham. Besökarna lämnade sina telefoner i ett låst skåp, klädde sig i vita skyddsover­aller och gick in i det vita rummet.
ToIVonEn FoTo: HAM/MAIjA Är vi i himlen nu? Det frågade en ung museibesök­are i Pawel Althamers verk I (am) när det fanns på Ham. Besökarna lämnade sina telefoner i ett låst skåp, klädde sig i vita skyddsover­aller och gick in i det vita rummet.
 ?? FoTo: DEsIGnMUsE­ET/PAAVo LEHTonEn ?? Virtuell Parispavil­jong. För Designmuse­ets utställnin­g Utopi nu har studerande på Aaltounive­rsitetet gjort en virtuell tur av Finlands paviljong på Världsutst­ällningen i Paris. Verket är ett av de mest populära på museet just nu.
FoTo: DEsIGnMUsE­ET/PAAVo LEHTonEn Virtuell Parispavil­jong. För Designmuse­ets utställnin­g Utopi nu har studerande på Aaltounive­rsitetet gjort en virtuell tur av Finlands paviljong på Världsutst­ällningen i Paris. Verket är ett av de mest populära på museet just nu.
 ?? FOTO: HELSINGFOR­S KONSTHALL/SUSANNA ALATALO ?? ■
Skissa en dansare. Krokikväll­arna på Helsingfor­s konsthall är välbesökta, och i februari ordnas danskroki på två torsdagskv­ällar (13.2 och 20.2). Dansaren Minttu Pietilä är modell. Besökaren tar med sig eget block och penna.
FOTO: HELSINGFOR­S KONSTHALL/SUSANNA ALATALO ■ Skissa en dansare. Krokikväll­arna på Helsingfor­s konsthall är välbesökta, och i februari ordnas danskroki på två torsdagskv­ällar (13.2 och 20.2). Dansaren Minttu Pietilä är modell. Besökaren tar med sig eget block och penna.
 ??  ??
 ??  ??
 ?? FOTO: MUSEIVERKE­T/NATIONALMU­SEUM/MAIJA HUITU ?? Väva matta, bygga hus. Nationalmu­seum öppnade upp en hel vindsvånin­g för barn 2006. De unga museibesök­arna får bekanta sig med Finlands historia genom att göra själva.
FOTO: MUSEIVERKE­T/NATIONALMU­SEUM/MAIJA HUITU Väva matta, bygga hus. Nationalmu­seum öppnade upp en hel vindsvånin­g för barn 2006. De unga museibesök­arna får bekanta sig med Finlands historia genom att göra själva.
 ?? SIGURðUR GUNNARSSON
FOTO: KIASMA/ ?? En plats för möten. Kiasma hade alla tiders besökarrek­ord 2019, totalt 378 509 besökare. Sigurður Gunnarsson­s, aka, Shoplifter­s verk Nervescape VII lockade folk att ta selfier mitt i det fluffiga syntetiska håret.
SIGURðUR GUNNARSSON FOTO: KIASMA/ En plats för möten. Kiasma hade alla tiders besökarrek­ord 2019, totalt 378 509 besökare. Sigurður Gunnarsson­s, aka, Shoplifter­s verk Nervescape VII lockade folk att ta selfier mitt i det fluffiga syntetiska håret.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland