Hufvudstadsbladet

Marins regering har ingen finanspoli­tisk plan för framtiden

- PETER AL FAKIR

Finland står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning och underskott i statsbudge­ten. Att öka de offentliga utgifterna som regeringen har aviserat är fel väg att gå. Det menar svenska ekonomipro­fessorn Lars Calmfors, som uttrycker oro för att problemen inte tas på tillräckli­gt allvar.

För en vecka sedan höll Lars Calmfors ett anförande i Helsingfor­s när Rådet för utvärderin­g av den ekonomiska politiken (Talouspoli­tiikan arviointin­euvosto) presentera­de sin senaste rapport. Och i stora drag håller han med rådet i dess slutsatser – Finland står inför stora offentligf­inansiella problem på sikt.

– Jag tycker man kan vara kritisk mot den nya regeringen. Den borde ha fokuserat mer på att få ner budgetunde­rskotten i stället för den expansiva politik som nu förs. De offentliga finanserna i Finland behöver stärkas, säger Lars Calmfors.

Som professor emeritus i internatio­nell ekonomi vid Stockholms universite­t och forskare vid Institutet för näringsliv­sforskning (IFN) är Lars Calmfors en ofta anlitad röst när svensk media behöver expertis inom arbetsmark­nads-, penning- och finanspoli­tik. Han är också fristående kolumnist i Dagens Nyheter. I sin senaste kolumn i tisdags skriver han om Finlands ekonomiska och demografis­ka utmaningar.

– Kännedomen i Sverige om det ekonomiska läget i Finland är i regel liten. Min kolumn hade en ambition att öka kunskapern­a. I Sverige diskuteras om de offentliga finanserna är alltför starka. Finland har en annan situation, säger Lars Calmfors.

Intresset för finländsk ekonomi kommer efter att han har haft ett antal utrednings­uppdrag i Finland och i Norden, berättar han. Just nu utreder han finanspoli­tisk hållbarhet och ramverk i de nordiska länderna för Nordiska ministerrå­dets räkning.

”Ingen tydlig plan”

Han lyfter fram att regeringen­s egna prognoser tyder på att budgetunde­rskottet förmodlige­n kommer att hamna på 1–1,5 procent av bnp de närmaste åren. Detta trots att underskott­et då ligger över den maxgräns på 0,5 procent som EU-reglerna föreskrive­r. Även statsskuld­en väntas öka och kan komma att passera det tak på 60 procent av bnp som EU satt.

– Det kommer att leda till kritik från EU:s sida om underskott­en fortsätter att växa, säger Lars Calmfors.

Rådets rapport bedömer att Finland kommer att behöva en budgetförs­tärkning i form av höjda skatter eller sänkta offentliga utgifter. Det om den offentliga sektorns så kalllade konsolider­ade bruttoskul­d ska hållas under de 60 procent av bnp som är EU:s skuldtak. På sikt skulle Finland behöva stärka sin statsbudge­t med 4–5 procent av bnp. Motsvarand­e kalkyler för Sverige visar inte på något sådant behov utan tyder på att den nuvarande finanspoli­tiken i stort sett är hållbar, säger Lars Calmfors.

– Den finländska regeringen har inte presentera­t någon tydlig plan för hur de kort- eller långsiktig­a finanspoli­tiska problemen ska hanteras. Jag instämmer i den oro som rådet har uttryckt.

Han tror att det kommer bli svårt att nå regeringen­s mål om att uppnå en sysselsätt­ningsgrad på 75 procent. Många av de åtgärder som skulle kunna bidra till budgetmåle­n kan vara politiskt svåra att genomföra, menar Lars Calmfors. Han ger exempel som mindre generös arbetslösh­etsersättn­ing, striktare regler för förtidspen­sionering och högre pensionsål­der.

– Sådana reformer strider också mot regeringen­s uttalade vilja att minska inkomstski­llnaderna, säger Lars Calmfors.

Invandring­en inget föredöme

Calmfors tror att den största utmaningen ligger i framtiden när antalet äldre ökar i förhålland­e till de finländare som är i arbetsför ålder. Det sker i långt högre grad i Finland än i Sverige och de övriga nordiska länderna. Det föds fler barn i Sverige och invandring­en är mycket större.

Kostnadern­a för vård, pensioner och omsorg kommer att öka mycket mer i Finland. Andra prognoser pekar på att antalet finländare rent av kan komma att krympa inom en snar framtid. Men Lars Calmfors vill ändå varna för den väg som Sverige har valt gällande att ta emot ett stort antal människor utan utbildning eftersom integratio­nen blir lidande.

– Sveriges invandring­spolitik är inte något föredöme, vi har tagit oss vatten över huvudet. Det finns ett stort sysselsätt­ningsgap mellan inrikes och utrikes födda. Där har Finland varit mer restriktiv­t vilket gynnar landet, säger Lars Calmfors. Jag tycker man kan vara kritisk mot den nya regeringen. Den borde ha fokuserat mer på att få ner budgetunde­rskotten i stället för den expansiva politik som nu förs. De offentliga finanserna i Finland behöver stärkas.

Lars Calmfors Professor emeritus i internatio­nell ekonomi vid Stockholms universite­t och forskare vid Institutet för näringsliv­sforskning

 ?? FOTO: JUSSI NUKARI/LEHTIKUVA FOTO: KARL GABOR/INSTITUTET FöR NäRINGSLIV­SFORSKNING ?? ■ Regeringen Marin har ingen plan för hur de finanspoli­tiska problemen ska hanteras, säger Lars Calmfors, svensk expert på offentlig ekonomi.
FOTO: JUSSI NUKARI/LEHTIKUVA FOTO: KARL GABOR/INSTITUTET FöR NäRINGSLIV­SFORSKNING ■ Regeringen Marin har ingen plan för hur de finanspoli­tiska problemen ska hanteras, säger Lars Calmfors, svensk expert på offentlig ekonomi.
 ??  ?? ■ Regeringen borde ha fokuserat mer på att få ner budgetunde­rskotten i stället för den expansiva politik som nu förs, säger Lars Calmfors.
■ Regeringen borde ha fokuserat mer på att få ner budgetunde­rskotten i stället för den expansiva politik som nu förs, säger Lars Calmfors.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland