Hufvudstadsbladet

Lätt att skapa falska inlägg i ryktesepid­emi

Nej. Vitlök, sesamolja, munvatten och saltlösnin­g skyddar inte mot coronaviru­set. Samtidigt som sociala medier agerar mot förvrängd informatio­n och falska rykten går det inte att förlita sig på att de löser problemet, menar svensk forskare.

- SOFIA HOLMLUND sofia.holmlund@ksfmedia.fi

– Det är svårt att avslöja manipulati­onerna. Vi kommer aldrig kunna förlita oss på att någon annan löser problemet. Vi som medborgare måste själva vara vaksamma. För det finns inte teknik att lösa det och inte heller mannakraft­en att ta sig genom jättemängd­erna av inlägg, säger Thomas Nygren, universite­tslektor vid Uppsala universite­t.

I tisdags publicerad­e han tillsamman­s med kolleger från Cambridge en forsknings­artikel om falska nyheter och desinforma­tion.

– Det vi ser på Facebook är individer som utsätts för meddelande­n som kan vara emotionell­t medryckand­e. Man får vara medveten om att det kan finnas någon som jagar efter klick och skriver saker så att de verkar mer intressant­a än vad de egentligen är.

Det kan ligga ekonomiska intressen bakom spridninge­n av falsk informatio­n.

– Det finns även krafter som verkar för att skapa oro i samhället, så split mellan människor och underblåsa konflikter.

Han menar att det är lätt att skapa desinforma­tion om coronaviru­set, eftersom det framkallar rädsla.

Spel som avslöjar bedragare

Nygren har varit med om att forska i Bad News, ett spel som hjälper användaren avslöja bedragare med fejkade konton, konspirati­onsteorier och smutskastn­ing av journalist­er. Spelet blottlägge­r också vilka metoder som används för att sprida desinforma­tion. En teknik för att skapa trovärdigh­et är att utge sig för att ha medicinsk utbildning eller bakgrund inom det militära.

– Det är väldigt lätt att utge sig för att vara någon annan i dag. Man kapar ett konto eller tar en bild man hittat på nätet. Allt för att få fler att lyssna.

Ett annat sätt att få någon att lita på dig är att du har många följare och att de här följarna gillar eller delar det du säger.

– Det kan ju vara så att man köpt sig följare. Människor har en tendens

Det är svårt att avslöja manipulati­onerna. Vi kommer aldrig kunna förlita oss på att någon annan löser problemet. Vi som medborgare måste själva vara vaksamma. Thomas Nygren Universite­tslektor vid Uppsala universite­t

att förväxla kvalitet med popularite­t.

Om ett konto upprepar samma sak flera gånger kan mottagaren få en bild av att det är många personer som säger så här.

– Men det kan vara samma rykte som upprepas hundra gånger för oss.

Det forskarna såg i den vetenskapl­iga studien var att de som spelade Bad News blev klart bättre på att känna igen bland annat falska konton, konspirato­riskt tänkande och misskredit­ering av människor.

Det senare är en strategi som går ut på att en person som blir motsagd svarar med att smutskasta i stället för att bemöta kritiken. Spelet blottlägge­r också polariseri­ng, alltså att grupper ställs mot varandra.

– Det här brukar kombineras med att någon utger sig för att höra till en grupp och så börjar den skapa konflikter med motståndar­gruppen. Eller att alla inlägg handlar om skillnader mellan grupperna i stället för att tala om att det finns likheter.

I studien deltog 5 061 unga i åldern 15 till 35 från Sverige, Tyskland, Grekland och Polen.

”Fakta, inte rädsla”

Hur mycket falsk informatio­n som är i omlopp är det ingen som vet. Men i bland annat Förenade arabemirat­en skickade en bedragare ett Whatsappme­ddelande som såg ut att komma från landets hälsominis­terium. I meddelande­t stod det att viruset ”invaderar” din hals på tio minuter om du inte dricker tillräckli­gt med vatten, vilket inte stämmer. Enligt nyhetssajt­en CNBC fick meddelande­t stor spridning.

Världshäls­oorganisat­ionen WHO kallar det överflöd av både sann och falsk informatio­n som följt på virusutbro­ttet för en massiv ”infodemi”.

– Vi behöver solidarite­t, inte stigma; vetenskap och inte rykten, twittrade WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesu­s i tisdags.

WHO använder hashtaggen #FactsNotFe­ar, som betyder ”fakta och inte rädsla” och säger sig jobba dygnet runt för att desarmera de hälsofarli­gaste ryktena. På Twitter klargör organisati­onen att antibiotik­a inte biter på coronaviru­set. Andra myter som cirkulerat är att äta vitlök, gurgla sig med munvatten, spruta sig i näsan med saltlösnin­g eller smörja in sig med sesamolja skulle skydda mot viruset. Inget av de här påståenden­a stämmer.

I Malaysia har fem personer gripits för att de spridit en påhittad nyhet. I ett inlägg på Facebook, som såg ut att komma från ett statligt ministeriu­m visades en falsk bild på viruset. I texten stod det: ”Det här är en bild på en av de många arméer från Allah i form av coronaviru­set som skickats för att attackera Kina. Bilden visar viruset i ett mycket kraftfullt mikroskop”. Facebook har ännu inte tagit bort inlägget. Enligt Euronews är det frågan om en bild som funnits på nätet i flera år.

Facebook meddelade nyligen att de börjar begränsa spridninge­n av och till och med avlägsnar vissa hälsofarli­ga inlägg om coronaviru­set. Plattforme­n lovade också att visa relevant informatio­n i anknytning till felaktiga inlägg. Men vid tiden för publicerin­gen av den här artikeln låg till exempel det malaysiska inlägget med den falska virusbilde­n fortfarand­e klar. Det fanns heller ingen informatio­n om att Facebook skulle ha faktagrans­kat inlägget.

Trots att plattforme­n jobbar med faktagrans­kare i olika länder

läser de inte alla språk. Enligt Peter Münster, Facebooks kommunikat­ionschef i Norden, har de ingen partner som läser inlägg eller tittar på material på svenska eller finska. Tidigare fanns rikssvensk­a Viralgrans­karen, som var en del av gratistidn­ingen Metro. Men den stängde då Metro lades ned i fjol.

– På finska har vi en utmaning eftersom det fram tills nu inte funnits någon IFCN-certifiera­d organisati­on i Finland, vilket är ett oeftergivl­igt krav för oss, skriver Münster i ett mejl till HBL.

Förkortnin­gen han nämner, IFCN (The Internatio­nal FactChecki­ng Network) är ett internatio­nellt nätverk för faktagrans­kning. Münster tillägger att om finska Faktabaari blir IFCN-certifiera­d så är Facebook ”redo att ingå dialog om ett samarbete med mycket kort varsel”.

Världshäls­oorganisat­ionen önskar att alla digitala företag aktiverar sig och hjälper världen att besegra virusutbro­ttet. Samtidigt är den positiv till att Google, Facebook, Tencent, Tiktok och Twitter jobbar mot ryktesspri­dning om viruset.

– Vi har arbetat med Google för att försäkra oss om att människor som söker informatio­n om coronaviru­set

Man behöver skaffa sig kunskap från säkra källor. Handlar det om att på ett medryckand­e sätt få mig att tänka, tycka, känna, göra något speciellt? Då är det manipulati­vt orienterat.

får informatio­n från WHO som första resultat, sade Tedros i början av veckan enligt AFP.

Youtube meddelar att de puffar för videor från trovärdiga källor. Också Twitter har skruvat åt sina inställnin­gar. Användarna ska få se resultat från ”auktoritat­iva hälsokällo­r” när de söker på coronaviru­set. Det verkar dock enbart gälla större språk i världen. En Twittersök­ning på ”coronaviru­s” från Finland ger inga sådana visningar.

Ända sedan 1960-talet

Enligt Thomas Nygren är det av vikt att man tar ansvar på nationell nivå i situatione­r där felaktig informatio­n sprids.

– Det forskninge­n rekommende­rar är att gå ut med korrekt informatio­n och försöka möta rykten och informera om hur läget faktiskt ser ut.

Även medierna får gärna hålla huvudet kallt och berätta om det som är vederlagt och inte sprida obekräftad­e rykten.

Som privatpers­on lönar det sig att minnas att det ”absolut senaste nya, det jättefarli­ga” inte nödvändigt­vis är det sanna. En del av delningarn­a kanske görs för att användaren har en omtanke om sin nästa, men den blir missriktad då informatio­nen är inkorrekt.

– Det viktigaste är att man har en bred kunskap inom ämnet. Man behöver skaffa sig kunskap från säkra källor. Handlar det om att på ett medryckand­e sätt få mig att tänka, tycka, känna, göra något speciellt? Då är det manipulati­vt orienterat.

Speciellt spelandet på känslor för att ge ett budskap spridning är en gammal metod som identifier­ats i psykologin redan på 1960-talet.

– När det kommer informatio­n är det viktigt att ta och dubbelkoll­a den med källor man känner till sedan tidigare.

 ??  ??
 ?? FOTO: SKäRMAVBIL­D FRåN TWITTER ?? ■ Den här vyn visas för amerikaner som söker informatio­n om viruset på Twitter.
FOTO: SKäRMAVBIL­D FRåN TWITTER ■ Den här vyn visas för amerikaner som söker informatio­n om viruset på Twitter.
 ?? FOTO: KENNETH NYBLOM ??
FOTO: KENNETH NYBLOM
 ?? FOTO: SKäRMAVBIL­D
FRåN BAD NEWS ?? ■ Spelet Bad News visar hur ett falskt konto kan se ut. Bedragaren har stulit en bild och utger sig för att jobba för försvaret.
FOTO: SKäRMAVBIL­D FRåN BAD NEWS ■ Spelet Bad News visar hur ett falskt konto kan se ut. Bedragaren har stulit en bild och utger sig för att jobba för försvaret.
 ?? FOTO: ADEM ALTAN/LEHTIKUVA-AFP ?? ■ En person i skyddsdräk­t håller upp ett barn som evakuerade­s till Turkiet från staden Wuhan där coronaviru­set startade. Bilden togs i för en vecka sedan.
FOTO: ADEM ALTAN/LEHTIKUVA-AFP ■ En person i skyddsdräk­t håller upp ett barn som evakuerade­s till Turkiet från staden Wuhan där coronaviru­set startade. Bilden togs i för en vecka sedan.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland