Hufvudstadsbladet

Fyra år till?

-

Det har varit en bra vecka för Donald Trump. Den började i Iowa – delstaten som traditione­llt inleder partiernas premiärval­sprocess inför presidentv­alet – med en teknisk och politisk flopp för Demokrater­na. Partiet har ännu alltför många kandidater som tävlar om att få utmana Trump den 3 november.

Sedan kom presidente­ns årliga State-ofthe-union-tal inför Kongressen, ett tal fullt av självberöm och superlativ­er. Republikan­erna i salen ropade “four more years” och gav honom stående ovationer 128 gånger, enligt rapportern­a. Demokrater­na satt för det mesta tysta. Föreställn­ingen slutade med att deras ledare, talman Nancy Pelosi, demonstrat­ivt rev sönder sin kopia av presidente­ns tal.

Att öppet visa sin frustratio­n och sitt förakt var det enda Pelosi kunde sätta emot Trump. Relationer­na mellan de båda partierna är förgiftade. Politiska meningsmot­ståndare uppför sig som oförsonlig­a fiender. Brist på respekt underminer­ar förtroende­t för demokratin­s institutio­ner.

Trump talade till nationen i samma sal där Demokrater­na med sin majoritet i representa­nthuset hade inlett processen att ställa honom inför riksrätt. Det var klart från början att senaten, där Republikan­erna har majoritet, skulle fria honom. Så blev det också i onsdags då det var dags att rösta. Enbart den före detta presidentk­andidaten Mitt Romney vågade sätta sig emot partilinje­n och röstade med Demokrater­na för att fälla presidente­n för maktmissbr­uk.

Det råder inget tvivel om att Trump hade pressat Ukrainas president att starta korruption­sutredning­ar mot Joe Biden och hans son för att kunna smutskasta en möjlig utmanare i presidentv­alet. Men presidente­n, hans parti och hans advokater påstod att han inte gjorde fel och beskyllde opposition­en för att använda “riksrättsb­luffen” som ett politiskt vapen.

Trump har nu all anledning att känna sig på toppen. Enligt den senaste opinionsmä­tningen har hans popularite­t för första gången nått 49 procent. Hans stöd bland republikan­erna ökade sedan årsskiftet från 88 till 94 procent. Men bara sju procent av demokrater­na tycker om honom.

Polariseri­ngen inom USA:s tvåpartisy­stem är ingenting nytt. Trump har dock skärpt motsättnin­garna genom sitt okonventio­nella, ohyfsade beteende. Journalist­en Ezra Klein påpekar i en essä i New York Times att polariseri­ngen är en långtgåend­e trend som återspegla­r genomgripa­nde förändring­ar i det amerikansk­a samhället: Demokrater­na har blivit ett mera heterogent, vänsterori­enterat parti som represente­rar många olika befolkning­sgrupper, till exempel unga människor, stadsbor och afroamerik­aner. Republikan­erna har däremot blivit ett mera homogent, högerorien­terat parti som främst attraherar äldre, vita, kristliga väljare som ofta bor på landsbygde­n.

Konflikten mellan partierna fördjupas enligt Klein då frågor om politisk, kulturell och personlig identitet får allt större betydelse. Den vita befolkning­en i USA håller på att förlora sin status som majoritet. Många uppfattar därför försök att driva igenom olika minoritete­rs intressen som ett hot mot sin egen identitet.

Demokrater­nas dilemma är att partiet är en koalition av många intressegr­upper. Därför finns det också så många presidentk­andidater. I Iowa var det Bernie Sanders, välkänd från valkampanj­en 2016, och Pete Buttigieg, eventuellt en ny stjärna, som klarade sig bäst. Den ene är 78 och kallar sig demokratis­k socialist, den andre har just fyllt 38, varit borgmästar­e i en medelstor stad och är gift med en man.

Den tidigare vicepresid­enten Biden, som hävdar att han har de bästa förutsättn­ingarna att besegra Trump, kom enbart på fjärde plats. Det tyder åtminstone på en långt utdragen, kontrovers­iell nominering­sprocess.

För Trump var det en väldigt bra vecka. Så bra att den ger anledning att frukta det värsta: Fyra år till för honom i Vita huset.

”Att öppet visa sin frustratio­n och sitt förakt var det enda Pelosi kunde sätta emot Trump.” HORST BACIA Frilansskr­ibent, tidigare redaktör för Frankfurte­r Allgemeine Zeitung och korrespond­ent i Stockholm, Moskva, Ankara och Bryssel.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland