Hufvudstadsbladet

Humanitärt arbete är den bästa flyktingpo­litiken

- KIM BERG SDP:s riksdagsle­damot Vasa

FLYKTINGPO­LITIK Förra veckan deltog jag i en studieresa till Nairobi i Kenya som arrangerad­es av Finlands FNförbund. En riksdagsle­damot från varje riksdagsgr­upp hade bjudits in till resan och jag fick möjlighet att företräda SDP:s riksdagsgr­upp under resan. Under fyra dagar bekantade vi oss ingående med FN-förbundets internatio­nella verksamhet och i synnerhet deras verksamhet i Kenya och Nairobi.

Det absolut mest känslosamm­a under resan var att bekanta sig med flyktinglä­gret Kakuma och kolonin Kalobeyeia i provinsen Turkana. De första flyktingar­na kom till lägret för över 30 år sedan år 1992. Antalet flyktingar i Kakuma-lägret och i kolonin Kalobeyeia har därefter ökat till cirka 200 000 flyktingar och antalet ökar fortfarand­e med cirka 10 000 flyktingar per år. FN:s verksamhet­sprincip i regionen är att integrera de lokala invånarna med flyktingar­na. I kommunen Turkana, som är värd för lägret, bor sammanlagt cirka 100 000 människor, det vill säga endast hälften av det antal flyktingar som har placerats på området. De lokala invånarna har tillgång till den hjälp och de tjänster som FN erbjuder och därigenom har också deras levnadsför­hållanden förbättrat­s i regionen. Detta har med tiden avsevärt minskat spänningar­na mellan flyktingar­na och majoritets­befolkning­en.

Cirka 111 000 av invånarna i området är barn, och därför är det särskilt viktigt för de lokala invånarna att ordna utbildning för barn. Antalet barn i flyktinglä­ger ökar också hela tiden, vilket medför stora utmaningar bland annat när det gäller undervisni­ngsutrymme­n. Nästan 100 barn kunde studera i samma klassrum. Även om det inte fanns skolbänkar för alla barn i klassrumme­t, så var de ändå glada och tacksamma över att de fick gå i skola och därigenom kunna drömma om en bättre framtid.

FN:s verksamhet­sprincip i lägret är att utbilda både barn och vuxna att klara sig själva för att därigenom lära sig olika typer av färdighete­r. En stor del av invånarna i regionen är de facto småföretag­are, bland annat jordbrukar­e eller hantverkar­e, och förtjänar på så sätt sin egen utkomst. I regionen har utvecklats en egen gemenskap som genom marknadsek­onomi förenar lokalbefol­kningen och flyktingar­na och på så sätt också minskar konflikter mellan befolkning­sgrupperna. Den bärande idén med lägret är att skapa anständiga boendeförh­ållanden för flyktingar­na för att de inte ska behöva lämna området för att exempelvis ta sig till Europa för att söka asyl, utan för att de ska kunna bygga ett tillfällig­t hem i Kalobeyeia. I det här hemmet kan man vänta på en tid då det skulle vara tryggt att återvända till hemlandet. Denna önskan lever kvar för de flesta flyktingar.

I och med klimatförä­ndringen och krigen kommer flyktingpr­oblemen i världen sannolikt att förvärras ytterligar­e under de kommande åren. Därför är det allt viktigare att FN och andra humanitära organisati­oner får fortsätta utföra sitt mycket värdefulla arbete i flyktinglä­gren runtom i världen. Det är betydligt mer humant att hjälpa dessa människor nära sitt eget hemland och sin egen kultur, så att flyktingar­na inte blir tvungna att fatta desperata beslut och lämna sitt eget land eller sin egen kontinent, för att resa bland annat till Europa för att söka asyl för sig själva och sin familj. Därför är det ytterst viktigt att också Finland fortsätter sitt viktiga arbete med att exportera humanitärt bistånd och kunnande till de länder där hjälpen mest behövs. En minskning av resurserna för humanitärt bistånd skulle sannolikt endast leda till nya växande flyktingst­römmar till Europa.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland