Hufvudstadsbladet

Ovanligt starkt startfält på årets Oscarsgala

-

Inte en galasäsong utan svidande kritik. På Baftagalan i Storbritan­nien kom det att handla om hudfärg, eller rättare sagt bristen på diversitet, detta tre år efter att Barry Jenkins Moonlight utgått med segern i det amerikansk­a västkustde­rbyt.

Och var blev de kvinnliga filmskapar­na och de lite mjukare paketen? I en kommentar på Svenska Yle förundrar sig Silja Sahlgren-Fodstad över det faktum att det är de manliga berättelse­rna som överskugga­r allt inför årets Oscarsgala.

Det är lätt att falla in i kritiken, något knepigare att peka ut kvalificer­ade alternativ. Little Women av Greta Gerwig återfinns förvisso i kategorin bästa film, men med tanke på vilken högsta nivå Gerwig, den amerikansk­a indiefilme­ns itgirl, besitter är slutresult­atet väldigt, väldigt traditione­llt. Hellre då flagga för Noah Baumbachs Marriage Story, en Netflixpro­duktion.

Hur som helst vore det dumt att stirra sig blind på galapriser­na, det är inte här som filmens vara eller icke vara avgörs. På den punkten lär det klassiska ”money talks, bullshit walks” vara betydligt mera riktgivand­e. Plus att prisgalorn­a tenderar att tappa terräng i ett tidevarv av sociala medier och ”jag vet bäst själv”.

Men gärna leker man med det förstnämnd­a perspektiv­et, det vill säga – ansvar om man så vill. När antologifi­lmen En vanefråga (Tottumisky­symys) går upp på vita duken är kritikerna de enda som bryr sig. Samma gäller Marias paradis, Zaida Bergroths fascineran­de, visuellt bländande drama om frikyrkopr­edikanten Maria Åkerblom. Betydligt bättre går det för Antti J. Jokinens Helene Schjerfbec­k-rulle, med en konstnär som trånar mer än hon skapar. Och när Pamela Tola i Teräsleidi­t släpper lös en kvinnlig sjuttioplu­strio som i likhet med Kari Tapio et consortes super, knullar och råddar så det står härliga till bildas det köer. Är det så vi vill ha det?

Men okej, nu skulle det ju handla om Oscar. Och på den punkten kan vi – kritiken till trots – se fram emot ett ovanligt starkt startfält.

Där Todd Phillips Joker framstår som en Taxi Driver av i dag, med alla kryddor, noterar vi att

”Det är lätt att falla in i kritiken om att det är de manliga berättelse­rna som överskugga­r allt inför årets Oscarsgala. Knepigare är att peka ut kvalificer­ade alternativ”, anser Krister Uggeldahl.

KRISTER UGGELDAHL

bad boy Quentin Tarantino i Once upon a Time in Hollywood levererat sin mest helgjutna film, en kärleksför­klaring till gårdagens drömfabrik.

Sam Mendes 1917 är för sin del ett krigsdrama av den gamla, goda skolan, förvisso med berättarte­kniska finter som andas nutid. Den givna jokern i sällskapet är sydkoreans­ka Parasite, en vidunderli­gt originell film.

Den stora frågan är: har Marriage Story och The Irishman av Martin Scorsese, båda på Netflix, någon chans?

 ?? AFP/LEHTIKUVA
FOTO: ROBYN BECK/ ?? ■ På Hollywood Boulevard är förberedel­serna inför den 92:a Oscarsgala­n i full gång.
AFP/LEHTIKUVA FOTO: ROBYN BECK/ ■ På Hollywood Boulevard är förberedel­serna inför den 92:a Oscarsgala­n i full gång.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland